Veckans Tankebrott fortsätter med vecka 11 och de dumheter vi fann däri.

Datorspelens påverkan
Vecka: 11
Brottstitel: Sammankopplande av datoraktiviteter med massivt våldsutbrott
Sammanfattning: Återigen är det en skolskjutning och återigen är det någon som använder händelsen för att föra fram sin ideologi. I detta fallet är det en debattartikel som försöker koppla samman datorspel med skolskjutningar:
Nej, det som utmärker Tim Kretschmer och alla de andra gärningsmännen är deras intresse för våld och deras fascination för så kallade ”killer-spel” och film med ultravåld.
Unga killar spelar datorspel vilket leder dem till att mörda, helt enkelt.
CJs kommentar:
När en liknande incident skedde i Finland i höstas var det DN:s Lars Weirup som försökte göra den smaklösa kopplingen mellan FRA-lagen och möjligheterna att stoppa skolskjutningar. I det här fallet är det en socialantropolog som försöker spela på oroliga och ignoranta föräldrars fasor inför ungdomarnas aktiviteter.
De scener som utspelat sig i de här skolorna är vardagsmat både i film och i många av dessa spel, (Counter strike, Doom, Grand Theft Auto) där tortyr, våldtäkter och grymma avrättningar premieras.
…
Men framförallt, borde vi inte fråga oss själva vad det är för ett slags samhälle vi håller på att skapa? Ett samhälle där allt fler barn och ungdomar isolerar sig framför sina datorer med spel och filmer som lär ut och glorifierar våld. Om inte i form av skolmassakrar så ger detta kanske utslag i den färska statistik som visar hur lavinartat den grova misshandeln har ökat.
Skälet till att detta blir Veckans Tankebrott är egentligen inte artikeln i sig utan att den är toppen på isberget i en moralpanisk, löst sammanhållen, subkultur där man under årens lopp ersätter vad som ligger bakom oönskade beteenden hos ungdomar (sexdebut, våld, språk), oavsett om det är serietidningar, hårdrock eller skräckfilmer.
Organisationer som Fair Play försöker framställa sitt engagemang i debatten som ett objektivt sådan (Hur påverkar datorspel våra barn?) men där en tydlig negativ inställning genomsyrar arbetet:
Spelandets baksidor förblev därför den berörda, enskilda familjens angelägenhet. Projektet Fair Play startades för att göra den till samhällets
Den ovan nämnda artikeln på Newsmill åberopar ett antal undersökningar som stöd för tesen kring våld och datorspel, främst då C.A Andersons studier. Vad som kan vara värt att notera här att artikelförfattaren inte nämner Folkhälsoinstitutets metaanalys om spelande, Hälsoeffekter av tv- och datorspelande (2005). Kanske kan det bero på det resultat man kommer fram till:
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att datorspelande ger positiva effekter på reaktionstid och spatiala förmågor (rumsuppfattning samt förmåga att tankemässigt hantera former och mönster). De spatiala förmågorna används i problemlösning och är viktiga delar av vår intelligens. Det vetenskapliga stödet för negativa effekter som aggressivitet och övervikt är svagt/oklart.
Mycket snack och lite hockey kanske, men likväl tycker jag det är viktigt att försöka belysa den mark på vilken dessa åsikter vilar. Om man undanröjer, eller minimerar, våldsexponeringen så skulle man bli av med allt faktiskt våld och dess konsekvenser är kanske en vacker tanke, men ack så naiv.
Psykisk obalans, utsatthet, trasig bakgrund och ett frånvarande vuxensamhälle, det är de parametrar som borde minimeras om vi ska slippa liknande våldsutbrott i framtiden. Allt annat är att blanda samman orsak och verkan…
Anundis kommentar:
Så fort en tragisk olycka eller ett hemskt vansinnesdåd som detta sker kommer moralpaniken; syndabockar ska utses, och är det inte dataspelens fel så är det evolutionsteorins fel, eller kanske skräckfilmernas påverkan som orsakat det. Det ligger nära till hands att välja det som ungdomar sysslar med, något som den äldre generationen sällan förstår sig på riktigt. Det har våldsamma inslag, det är relativt nytt, och det ”kan väl inte vara bra att de sitter där vid sina datorer hela dagarna?”.
Det behöver inte nämnas att det saknas tydliga belägg för ett orsakssamband mellan våldsamma datorspel och dito beteende i verkliga livet. Visserligen kan en enskild individ påverkas negativt att diverse spel, men det gäller för allt. Alla har inte de mentala spärrarna och verklighetsförankringen för att hantera intrycken. Somliga har dessutom rätt så bestämda åsikter om vilka mer eller mindre frihetskränkande eller rentav våldsamma handlingar som får göras i t.ex. religionens namn, men moralpanikens fanbärare skriver inga debattartiklar om att barn ägnar sig åt religion.
Vi har sett det förr, genom åren har ungdomars tidsfördriv klandrats för det dåliga i samhället. När ska man inse att de socioekonomiska problemen, utanförskap och kanske bristande förebilder med all sannolikhet har mycket större skuld till händelser som den i Tyskland nu senast än vad dataspel har. Det må ha varit som det var med den unge mannens problem, men om det är så enkelt att det är spel som Counter Strike som är syndabocken, då borde väl dessa dåd vara, inte turligt nog relativt sällsynta, men istället vardagsmat med tanke på antalet aktiva spelare.
Det är att göra det lite för enkelt för sig om man beskyller datorspelen för många av hemskheterna vi ser i samhället. Antingen blundar man för de övergripande problemen som finns, eller så övertolkar man spelens kraft och påverkan på gemene man.
Veckans nästan-Tankebrott:
- 118 100 anlitar spåkärring. Tydligen var snacket om skepticism och rationalitet rent båg. Eller så kan man, lite cyniskt, tänka sig att företaget hellre smörar för de som tror på spådom än kristna.
- Vetenskapsförståelsen låg bland amerikaner
[…] Självklart ska du läsa hela artikeln för att få hela budskapet. okategoriserat | […]
I den sorg och ilska jag känt över de här dödskjutningarna har jag funderat i liknande banor…Man vill ju gärna skylla på nåt…
Mina tankar har inte gått till bara spelen, utan till internet i stort.. Hade inte internet pyttsat runt bilder och info och tidigare skjutningar hade kanske detta inte hänt osv. Fullständigt ologiska resonemang naturligtvis. Men resonemang jag, som icke offentlig person eller journalist, kan kosta på mig i min upprördhet över saken. Sen när jag nyktrat till kommer jag fram till ungefär samma slutsats som jag läser här. Grundproblemen.
Bra inlägg!
Artikeln på newsmill lider dessutom av allvarliga faktafel/terminologifel:
1. Killer-spel? Är det FPS som åsyftas här? Eller är det lajv-spelet assassin ( http://en.wikipedia.org/wiki/Assassin_(game) ) som åsyftas?
2. Enligt artikeln skulle CS, Doom och GTA innehålla tortyr, våldtäkter och grymma avrättningar. CS innehåller ingetdera och ej heller Doom. GTA finns väl sekvenser som skulle kunna tolkas som tortyr och vissa avrättningar finns med, men våldtäkter? Öht är våldtäkter extremt ovanliga i spel och där de finns med så är det ofta s.k. hentai-spel och då gärna hemgjorda sådana.
Dessutom, så fort som Fair play och/eller Owe Sandberg nämns så är det obligatorisk läsning att läsa denna artikel hos copyriot: http://copyriot.blogspot.com/2005/12/fair-play-owe-sandberg-och.html
bacillen:
Du sätter fingret på precis den reaktion som jag tror många där ute känner i dessa händelser. Dessutom med en mycket insiktsfull slutsats; ”… resonemang jag, som icke offentlig person eller journalist, kan kosta på mig”.
Mattias:
1. Ja, vad ska man säga. Jag hackade inte ner på de termerna då det kändes lite som att driva med de mindre förstående. Hennes omnämnande om att spela ”på widescreen” fick mig att höja på ögonbrynen något.
2. Ja, jag hade ungefär samma reaktion till hennes argumentation. Men det känns som om det handlar om att bli matad med lite spelnamn för att sedan gå ut och kapa dem alla längsmed fotknölarna. Hade det varit för tjugo år sedan hade man kunnat byta ut spelnamnen mot Barbarian och Blood n Guts.
Ah, perfekt att du postar länken. Hade en svag, svag känsla av att Rasmus F hade kollat på Fair Play tidigare…
Efter att ha spelat Resident Evil 5 hela helgen känner jag en viss frestelse att gå ut med motorsågen i det lokala kvarteret. Men det är väl inget fel med det?
CJ: Fast om någon använder termer utan att förstå dem så har jag svårt att se det felaktiga i att ”driva med de mindre förstående”. Här försöker hon använda termer som hon inte förstår och så kryddar hon det med att ”jag är socialantropolog så jag vet vad jag talar om”. Typ.
Pär: Avundsjuk. Mitt exemplar ligger fortfarande hos posten 😦
Pär: Jojo, hur känns det att spela imperialistspel? Tyckte väl att jag anade rasistiska tendenser hos herrn 😉
Mattias: Ja… och nej. När hon, och hennes gelikar, försöker påstå att våldtäkt ”belönas”, då är hon totalt fel ute och förtjänar att häcklas för det. Min tanke var mer hennes benämnande av spelen som ”killer”-spel, jag tror de flesta förstår vad hon är ute efter utan att hon använder sig av rätt terminologi.
CJ: Självklart sitter jag och mina vita maktkamrater och heil fivar varandra allteftersom de smutsiga negrerna faller ihop! Lysande recension, skönt att SVD visar vart skåpet skall stå.
Hej Andreas ,ett bra inlägg av dig det där med socioekonomi är viktiga saker jag har ”sånadär” vänner i Schweiz som jobbar med det se på ”Grundeinkommen tv”!
Vänliga hälsningar Bo Werner!
Jag bär själv på ett i mitt tycke ganska illustrativt exempel på denna form av moralpanik. Under min högstadietid sändes samhällsprogrammet Studio-S i TV där man visade upp det s k videovåldet för svenska folket. Vad jag minns var det klipp från två filmer, bl a Motorsågsmassakern. Kort tid därefter var det föräldramötet och alla närvarande föräldrar var fortfarande chockade, de hade plötsligt insett orsakerna till många samhällsproblem och diskuterade ingående olika åtgärder som borde vidtas inom klassen för att stoppa att vi barn fortsatte utsätta oss för detta videovåld. Långt in i diskussionen visade det sig att det bara var i ett (1) hem som det över huvud taget fanns en videoapparat. Detta lade tillfällig sordin på stämningen men den tog sig snart igen genom att mötet började förfasa sig över våldsskildringar i serietidningar istället. Jag minns att jag frågade vilka tidningar som avsågs – det ruskigaste jag kände till var Agent X9 och den platsade liksom riktigt i diskussionen – men fick bara förbisvar.
Fredrik L:
Antar det är det berömda Studio S du bevittnade. Mycket riktigt tog man upp Motorsågsmassakern (Texas Chainsaw Massacre) där.
Och tyvär vet vi ju vad som hände i och med detta. Hysteri, krav på förbud och ickeexisterande kausalitetssamband. Vet själv att vår klass fick besök av en överambitiös Kd:are som var övertygad om att alla skulle bete sig som i Karate Kid och wrestlingstjärnorna.
Vi som trodde att den svenska diskussionen aldrig skulle kunna närma sig samma låga nivåer som Studio S låg på i dessa sammanhang fick igår se oss dråpligt motbevisade.. SVT’s Debatt i samarbete med KD-politik av det bästa slaget: http://svtplay.se/t/103450/debatt .. Enjoy!
Jo, det är helt riktigt det berömda Studio S som jag avsåg. Onekligen en milstolpe i TV-historien på samma sätt som äldre generationer kan minnas tillbaka på utsändningen av Ingemar Johanssons titelmatch eller på den första upplevelsen av en färg-TV. Och helt klart karaktärsdanande, om än inte alls på det sätt som var avsett. En lättnad att SVT, nu med Debatt och Janne Josefsson i spetsen, håller ångan upp så även dagens ungdomar kan fostras genom motreaktioner på alltför uppenbara fördumningsförsök.
Men hur förklarar man 73-årige herr Josef Fritzls handlingar? Har han förläst sig på Bill-böcker som barn, stackaren? Undrar f ö om hade ”Panic Room” i DVD-hyllan?