Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Skeptikerskolan’ Category

Tidigare delar i Skeptikerskolan är; Introduktion, Förintelsen, Vitamin C och Aspartam.

Nämn ”genmodifiering” för folk i din omgivning och du kommer se en nästan universell reaktion som kan sammanfattas med ett ord; misstanke. De som tillfrågas ser kanske framför sig Triffid-liknande köttätare, Monsantoägda koncentrationsläger eller ett jordklot, förvandlad till en enda, stor öken. Kort sagt, få personer har något annat än en negativ bild av genmodifiering… Och man skulle kunna säga att vi har en global aktör framför andra att tacka för detta. Entré, Greenpeace.

Del 5 – Greenpeace och GMO

Termen GMO står för Genetically Modified Organism, alltså organismer som har modifierats på genetisk nivå för att bete sig på ett önskat sätt, annorlunda från tidigare beteende. Främsta användningsområdet för GMO är inom jordbruket idag, och det är här som Greenpeace kommer in i bilden.

Greenpeaces engagemang
Miljörörelsen Greenpeace gillar inte GMO över huvud taget. Därför kommer man under 2009 driva kampanjen ”Hej då, GMO!” (med ett stopp i bland annat Järna) där man ska belöna de som utropar GMO-fria zoner och framhålla fördelarna med att lokalodlade grödor som inte är genetiskt modifierade.

Från Greenpeace håll finns det massor att läsa om när det kommer till GMO, men för att få en någorlunda läsbar artikel tänkte jag koncentrera mig på informationssidan ”Problemen med GMO i korthet” och de fem vitala punkter man presenterar.

I korthet lägger Greenpeace fram följande som skäl till varför organisationen och, kan vi förmoda, läsaren är starka motståndare:

  • GMO-odlingar hotar den biologiska mångfalden
  • GMO-odlingar smittar vanliga odlingar
  • Odling av GMO-grödor ökar kemikalieberoendet
  • Bioteknikföretagen tjänar stora pengar på småbrukarnas bekostnad
  • Befarade hälsorisker utreds inte innan GMO-produkterna släpps på marknaden
  • Konsumenterna får inte veta när de köper kött producerat med GMO

GMO-odlingar hotar den biologiska mångfalden & GMO-odlingar smittar vanliga odlingar

GMO kan tränga undan naturliga arter och överföra sina gener, eller skapa okända korsningar med okända egenskaper… Denna genetiska förorening är ett betydande hot eftersom GMO inte kan återkallas när de väl har släppts ut i naturen.

Detta är ett vanligt argument mot genmodifierade växter, men det kommer inte utan fler motpåståenden.

Först och främst; situationen med vandrande växter och korspollineringar är inget som är direkt unikt för genmodifierade växter. Det är, trots allt, såsom naturen fungerar och det är upp till den som sår dessa växter, GMO eller inte, att bedöma vad man ska introducera i den biotop man befinner sig i.

När många genmodifierade organismer odlas sprider de sig med vind och bipollinering och blandar sig med både vanliga och ekologiska odlingar.

Det är lite intressant att spridningsargumentet anförs, att pollinering sker till höger och vänster, då det är precis detta skälet som åberopas när man hävdar att onda företag sätter in ”aktiveringsgener” eller ”terminatorgener” i grödorna för att suga ut varje jordbruk. Grödor med aktiveringsgener skulle kräva att man ”väcker upp” dem inför varje tillväxtperiod innan de kan börja gro. Grödor med terminatorgener kan, potentiellt, inte spridas då de produceras sterila, alltså att de endast kan ge skörd en gång för att sedan vissna och dö ut. Således skulle inte jordbruk kunna spara utsäde för nästa års sådd. Men köper man ett sådant resonemang slår det , som sagt, också på det ovanstående anti-GMO-argumentet.

Noteras bör också att bara för att man använder ordet GMO och ”smitta” gör det inte händelsen som sådan, spridningen, något annorlunda från hur det normalt sett går till. Sker en korspollinering med en annan växt i en odling, oavsett ursprung, har den odlingen ”smittats”.

Odling av GMO-grödor ökar kemikalieberoendet

De genmodifierade grödorna har utvecklats för det allra mest industrialiserade och kemiberoende jordbruket.

En av poängerna med genmodifiering är att slippa användandet av samma mängd kemikalier vid odlandet av grödor. Torktolerans, insektsresistans och sanerande grödor är bara några exempel på hur genmodifierade grödor kan användas för att minska beroendet av kemikalier vid odling.

Biotech crops have reduced pesticide spraying by 286 million kg (-7.8%: equivalent to about 40% of the annual volume of pesticide active ingredient applied to arable crops in the European Union) and as a result decreased the environmental impact associated with herbicide and insecticide use on the area planted to biotech crops by 15.4%;

Att dessutom få grödor som ger större och/eller mer näringsrik avkastning från samma jordmån som icke-modifierade grödor eller som är torktoleranta är naturligtvis än mer hjälpsamma, framför allt i områden som påverkas av mat- och näringsbrist.

Vissa grödor… har manipulerats för att tåla bekämpningsmedel som tar död på ogräs. Det finns en stor risk att ogräsen blir resistenta mot bekämpningsmedlet och att mer och mer gifter då måste användas.

Risken föreligger naturligtvis att vi får en viss resistens hos ogräs, ärvd från en GMO-gröda, men åter igen är detta beteende inte något unikt för GMO-området. Resistans uppstår även med ”vanliga” växter. Så länge vi inte använder mekaniska metoder kommer detta att fortgå.

En nyhet med tydlig bäring på detta är kommer från Plant Biotechnology Journal där tidningen skriver att man har en ny metod för att förhindra spridning av gener till andra grödor. Satt i relation till den nyheten kan vi konstatera att inga källor ges till de påståenden om en ”stor risk” i korsandet av ogräs och GMO-grödor som Greenpeace anger, således kan vi inte heller bedöma hur relevant eller hur ”stor” denna spridningsrisk anses vara.

De andra växterna, som majs eller bomull, producerar själva ett insektsgift som skyddar dem mot insektsangrepp. Insektsgiftet utsöndrats sedan i naturen och påverkar andra insekter och  mikroorganismerna i marken, som är själva grundförutsättningen för ett livskraftigt jordbruk.

Återigen, inga källor anges utan bara ett konstaterande av att giftet verkligen utsöndras och påverkar biotopen. Nå, ska vi titta på vad som sägs kring detta. Vi kan konstatera att det finns ett antal studier av specifika GMO-grödor som inte visar på någon påverkan på insekter. Samtidigt är det en logisk omöjlighet, att bevisa någots totala avsaknad av farlighet, precis lika tillämpbart på vatten och bomull som på GMO-grödor.

Vad man däremot kan göra är att ha ett strikt regelverk och genomgående kontroller av GMO-grödor för att det inte ska spridas potentiellt skadliga växter. Inom EU är det EFSA-myndigheten (European Food Safety Authority) som sköter denna kontroll. På myndighetens hemsida kan man läsa vad som bedöms inför ett införande av en genmodifierad gröda inom EU:

  • the molecular characterisation of the GM product, taking into account the characteristics of the donor and recipient organism;
  • the compositional, nutritional, and agronomic characteristics of the GM product;
  • the potential toxicity and allergenicity of the GM product;
  • the potential environmental impact following a deliberate release of the GM product and taking into account its intended uses either for import, processing or cultivation

Vi kan således slå fast att det finns klara direktiv för hur man ska gå till väga för att inte få en skadlig inverkan på biotopen, djur eller människor från växter som modifierats på genetisk basis.

Bioteknikföretagen tjänar stora pengar på småbrukarnas bekostnad

GMO-grödorna har utvecklats av några stora bioteknikföretag med Monsanto (företaget bakom PCB och Agent Orange) i spetsen.

Förutom att ägna sig åt poisoning the well (felaktigt, till och med) så tar Greenpeace och målar upp GMO-området som en lekplats endast för stora och ONDA multinationella företag. I verkligheten är exemplen otaliga där statliga institutioner, universitet och fonder engagerar sig i forskning för att ta fram lösningar inom GMO-området, utan vinstintresse.

Utöver försöket att koppla samman GMO-grödor med PCB och Agent Orange ägnas hela argumentationspunkten åt att antyda att WTO och USA tvingar på bönder GMO-tekniken under förespegling att det skulle sätta stopp för svält.

Förutom att det ringer obehagligt av idealet av ”den noble vilden” och antiglobalisering kan vi konstatera att detta argumentet på intet sätt handlar om GMO-grödors fördelar/nackdelar ur ett vetenskap-/hälsoperspektiv. Istället är det en fråga om patent och copyright, något Greenpeace är mer än kunniga om.

Enligt FN:s mat- och lantbruksorgan, FAO, finns det redan idag 1,5 gånger mer mat på jorden än vad som krävs för att tillgodose hela världens behov

Återigen, utan en källa är detta påstående helt värdelöst för debatten. Men, låt oss för debattens skull ta detta som ett giltigt påstående. Det innebär att vi främst borde koncentrera oss på att säkra matleveranserna och bara ägna lite tid åt att få ordning på ökad produktion, eller hur? Inte enligt FAOs chef, Jacques Diouf:

We face the challenge now of not only ensuring food for the 973 million who are currently hungry, but also ensuring there is food for nine billion people in 2050. We will need to double global food production by 2050

Utöver det faktum att vi kommer att behöva öka produktionen av grödor kan vi konstatera att åkommor orsakade av brist på vitamin A skulle kraftigt kunna minskas om grödor som till exempel golden rice skulle kunna användas.

Vad Greenpeace inte heller nämner i sina texter är det faktum att FAO inte är anti-GMO på något sätt. Däremot agerar de utifrån aspekten att modifierade grödor är ett kraftfullt verktyg som kan hjälpa utvecklingsländer. Via vetenskap och ekonomiska incitament kan man nå en både säker och rättvis användning:

Governments should provide incentives, institutions and an enabling environment for public- and private-sector agricultural biotechnology research, development and deployment. Public-private partnerships and other innovative strategies to mobilize research and technology delivery for the poor should be encouraged.

Befarade hälsorisker utreds inte innan GMO-produkterna släpps på marknaden

Mycket få studier har gjorts av hälsoeffekter på människor eller djur som ätit GMO.

Om vi ignorerar den uppenbara kontradiktionen i rubrik kontra citat så ber jag att få hänvisa till den punktlista från EFSA som presenterades en bit upp. Dessutom tåls det att specifikt hänvisa till riskbedömningen som görs av EFSAs panel. Notera att själva godkännandet av GMO sköts av  medlemsländerna, EFSA bistår som vetenskaplig remissinstans:

For any genetically modified organism and derived food or feed to be authorised in the EU, a company must submit an application for authorisation on placing on the market in line with European legislation. In accordance with EU legislation, an independent scientific risk assessment is to be carried out by the EFSA’s GMO Panel to evaluate the safety of the GMO and derived food or feed. The Panel’s independent scientific advice is then used by the Commission and Member States when taking a decision on market approval.

I USA sköts denna verksamhet av Biotechnology Regulatory Services, en underavdelning till APHIS (Animal and Plant Health Inspection Service).

Utöver EFSA rekommenderas ett besök på den svenska myndigheten som hanterar GMO-frågor primärt, Gentekniknämnden. Där återfinns ett antal nyheter kring tester av GMO och deras påverkan på omgivningen.

Konsumenterna får inte veta när de köper kött producerat med GMO

På grund av kommersiella intressen förnekas allmänheten rätten att veta om det finns GMO i livsmedelskedjan

Man kan tolka det som en komersiell konspiration, eller det faktum att myndigheter helt enkelt inte klassar djur som matats med GMO-grödor som i sig genetiskt modifierade:

Kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats med genetiskt modifierat foder är inte genetiskt modifierade produkter och behöver därför inte märkas. Det gäller även kläder som är gjorda av genetiskt modifierad bomull.

Vidare i Greenpeace citat om märkning åberopas en egen genomförd attitydundersökning:

Detta trots att 93 procent av de svenska konsumenterna i en ny undersökning säger att de vill att köttet ska märkas på ett sådant sätt att det framgår om djuren fått genmodifierat foder.

Nej, det är inte vad undersökningen (PDF-varning) säger. Vad populationen svarade på var följande:

Anser du att köttprodukter som kommer från djur uppfödda med genmodifierat foder bör märkas så att konsumenterna kan få kännedom om att genmodifierat foder använts i djuruppfödningen?

Greenpeace vill få det till att 93% av befolkningen kräver en märkning medan vad man svarade på en ”bra att ha”-fråga. Hårklyveri kanske, men en tillräcklig stor skillnad för att belysa här.

Ett relaterat ämne till rubriken ovan är attityden hos konsumenter inför GMO inom EU. King’s College utförde en undersökning 2006 med titeln ”Do European Consumers buy GM Foods?”. Projektet syfte har varit att:

på olika direkta och indirekta sätt studerat vad människor faktiskt gör när de handlar livsmedel, inte bara vad de säger att de skulle göra

Slutsatsen (sammanfattning, pdf-varning) som rapportens författare drog var:

De GMO-produkter som finns på konsumentmarknaden tycks kunna säljas.

I praktiken visade det sig att konsumenter ofta handlade annorlunda än de sade sig göra. En tredjedel av respondenterna i vår studie hade en felaktig uppfattning om huruvida de köpt GMO-livsmedel eller ej medan en annan tredjedel inte visste vad de köpt.

Dock konstateras det att den allmänna debatten för en förhållandevis osynlig tillvaro i den publika debatten. Dock dominerar en negativ bild av genmodifierade grödor när GMO kommer på tal.

– –

Slutsats

Vad kan vi konstatera, så här på slutet av en länkfylld och meterlång artikel? GMO är fortfarande kontroversiellt och domineras av ett alltför stort mått av vidskeplighet, pseudovetenskap och ideologi. Det är fullkomligt förståeligt att folk är misstänksamma mot detta arbete med livets byggstenar, men att då hemfalla åt en intellektuell version av att sätta fingrarna i öronen är lite oroande. Istället borde man ägna sig åt att ta reda på fakta från ett flertal källor, ett tema som brukar förekomma gång efter annan här i Skeptikerskolan.

Greenpeace må vilja väl men med spektakulära (och tvivelaktiga) metoder och med ideologin buren på rockslaget går det helt enkelt inte att ta organisationen på allvar. Och detta är inte unikt för Greenpeace. Varje organisation som låter politik och tyckande gå före vetenskap och kritiskt tänkande förtjänar att förpassas till skolbänken igen.

Läs artiklarna, nyheterna och rapporterna. Fundera över vad man kommer fram till och vad det har för påverkan på oss och resten av världen istället för att köpa en kvicktänkt slogan från endera läger.

– Tack för idag, slut för idag! –

Annonser

Read Full Post »

Nu har vi avverkat grunderna, Förintelsen och vitamin C i Skeptikerskolan. Om det finns önskemål där ute på vad vi borde ta upp härefter är vi idel öra. Annars fortsätter vi med ämnen som vi kommer på, allt eftersom.

Ända sedan det dök upp på marknaden har det funnits en teori om att aspartam skulle vara kopplat till cancer, viktökningar eller andra, hälsovådliga effekter. Det är sådana saker som folk ”vet” men inte kan peka på var man skulle fått denna vetskap ifrån. Är det verkligen så att det råder förvirring kring effekterna hos dett sötningsmedel? Och hur är det ställt med övriga medel på marknaden?

Del 4 – Aspartam

Aspartam, eller N-L-alfa -aspartyl-L-fenylalanin-1-metylester (C14H18N2O5), uppfanns av en slump 1965 när kemisten James M Schlatter jobbade på att ta fram en magsårsmedicin. Schlatter råkade spilla aspartam på handen och, efter att han konstaterade att det var ogiftigt, smakade på det. Han upptäckte att det smakade sött varpå företaget han jobbade för fortsatte forskningen kring ämnet och det hela resulterade i patent 3,492,131, i januari, 1970.

När företaget som innehade patentet på aspartam, G.D. Searle & Co., försökte få det godkänt som livsmedel stoppades de av amerikanska FDA (Food and Drug Administration). Skälet till att de hejdas var att två personer vittnade om att sötningsmedlet ska ha visat sig ge upphov till cancer i råttor, vittnesmål som satte stopp för aspartam fram till 1980 då det granskades återigen av FDA, som då godkände sötningsmedlet som livsmedel.

Uppbyggnad och nedbrytning

Aspartam - så ser det ut...

Aspartam - så ser det ut...

Aspartam är uppbyggt av fenylanalin och asparaginsyra, två aminosyror, samt metanol. Medlet är ungefär 200 gånger sötare än vanligt socker utan att innehålla sockrets energivärde. Därför lämpar sig aspartamet som sötningsmedel, även om den är instabil vid uppvärmning. När aspartam väl har konsumerats bryts det ned i mag- och tarmkanalen där det återgår till de två aminosyrorna och metanol. Aminosyrorna återfinns naturligt i de proteiner vi får i oss med vår mat, så även metanol. Därmed är det inget mystiskt bakom upptagningen av de nedbrutna ämnena jämfört med hur vi tar upp deras ”naturliga” motparter, ett glas tomatjuice till exempel innehåller sex gånger så mycket metanol som man får av en burk med aspartamsötad läsk.

Rekommenderade nivåer?

På svenska Livsmedelsverket står det att finna följande rekommendation:

ADI-värdet [anm: acceptabelt dagligt intag] (med en säkerhetsfaktor på 100) fastställdes från djurdata till 40 mg/kg kroppsvikt och dag. Det innebär att en person som väger 60 kg kan konsumera 2,4 g aspartam/dag (40 mg/kg x 60 kg).

Aspartamsötade läskedrycker får innehålla högst 600 mg/l. Det betyder att en person som väger 60 kg kan dricka fyra liter aspartamsötad läsk/dag. Ofta innehåller sötad lågkaloriläsk mindre mängd aspartam än den högsta tillåtna, vilket betyder att större mängder kan drickas utan att ADI-värdet överskrids.

Man skulle också kunna sammanfatta ovanstående citat med ”en sjuhelvetes massa läsk”. Utöver detta kan man nämna att aspartam inte kan utsöndras med modersmjölken. Livsmedel sötade med sötningsmedel innebär således ingen risk för ammande mödrar, så länge mor och barn inte lider av fenylketonuri. Nämnas bör dock att denna åkomma är ovanlig (dryga 1 på 15 000 födslar).

Cancer! Konspirationer! CANCERKONSPIRATIONER!

Så var kommer alla dessa cancerrykten ifrån? De fanns innan internet, så någonstans måste de ha uppstått.

Det hela verkar ha börjat redan i början av sötningsmedlets existens, som nämnts här ovan, när aspartam granskades av FDA. Två personer som redan gjort sig kända för sitt motstånd för tillsatser i maten, John Olney och James Turner, påstod att misstankar om säkerhetsbrister förelåg och krävde en offentlig utfrågning. Påståendena och företagets material granskades utav en FDA-grupp, som i sin slutsats fann att inga misstankar om oegentligheter på det vetenskapliga planet förelåg.

När det visade sig att en av de drivande personerna bakom FDAs godkännande av aspartam slutade sin tjänts och började jobba för PR-firman Burson-Marsteller var cirkeln sluten för många konspirationsteorietiker. Burson-Marsteller hade jobbat för Searle, saken var biff. Saken gick så långt att det ledde till en utredning som 1987 slog fast att inga oegentligheter hade förekommit när aspartam godkändes.

Idag är det främst en studie som aspartammotståndarna vilar sig mot, en studie som utfördes av European Ramazzini Foundation Institute. I den studien ansåg man sig ha vetenskapligt belägg för att aspartam orsakade cancer i råttor. Slutsatsen var inte nådigt skrämmande heller:

The authors concluded that aspartame is ”a multipotential carcinogenic agent, even at a daily dose of 20 mg/kg body weight, much less than the current acceptable daily intake”

Varken FDA och deras europeiska kollegor, EFDSA, drog riktigt samma slutsatser från det material som institutet bistod dem med [anm: vår förstärkning]:

FDA could not conduct a complete and definitive review of the study because ERF did not provide the full study data. Based on the available data, however, we have identified significant shortcomings in the design, conduct, reporting, and interpretation of this study. FDA finds that the reliability and interpretation of the study outcome is compromised by these shortcomings and uncontrolled variables, such as the presence of infection in the test animals.

Additionally, the data that were provided to FDA do not appear to support the aspartame-related findings reported by ERF. Based on our review, pathological changes were incidental and appeared spontaneously in the study animals, and none of the histopathological changes reported appear to be related to treatment with aspartame.

Även våra egna SLV har en bra genomgång av folks oro kring cancerrykten som omger aspartam. Framför allt koncentrerar man sig på en artikel från 1996, skriven av Olney et al.

Slutsats

Aspartam är ett av de mest välundersökta livsmedlen på marknaden idag, alla kategorier. Trots envisa påståenden om cancerkopplingar har ingen välgjord studie funnit sådana kopplingar. Utifrån vad vi vet idag, och med tanke på hur ämnet bryts ned, finns det inga som helst tecken på eller logiska kopplingar till att hälsorisker skulle föreligga vid konsumtion av aspartam.

Återigen ser vi exempel på vad som händer när ”man har ju hört att…” och kontrollen av fakta blir lidande. Om ni tar med er något från denna lektion så bör det vara vikten av att titta igenom källorna noggrant innan ni börjar forma någon form av slutsats.

– Tack för idag, slut för idag –

Read Full Post »

Som nämndes i del 2 av denna skeptikerskola har bloggens besökare fått rösta om vad de vill se för ämnen behandlade. Strax bakom förra delens ämne, förintelsemyter, kom medicinmyter. Så, var så goda…

Låt mig gissa att du åtminstone någon gång antingen fått rådet att trycka i dig apelsiner och annat vitamin C-haltigt inför en annalkande förkylning, eller helt enkelt gjort detta som en ryggmärgsreflex.

Jag tror de flesta av oss fått de itutat i oss sen barnsben, att vitamin C skyddar mot förkylningar. Och nu, med hjälp av Internet, får vi reda på att det inte bara stoppar förkylingar, rejäla doser av vitamin C verkar kunna sätta stopp för cancerns spridning i kroppen, kanske till och med se till att den drar sig tillbaka.

Del 3 – Vitamin C

Det hela kan egentligen spåras tillbaka till en enda person för dryga 40 år sedan; Linus Pauling och dennes artikel med titeln ”Orthomolecular psychiatry” i tidningen Science 1968.

Linus Pauling

Linus Pauling

Innan vi går vidare med vad hans artikel stipulerar kan vi konstatera att Linus Pauling inte var någon glad amatör. Pauling var utbildad kemist (professor inomt teoretisk kemi), 1954 vann han Nobelpriset i kemi för sitt arbete med kemiska bindingar och dess funktion. Fram till sin död skrev han dessutom ett antal böcker och artiklar kring kvantmekanik och molekylärmedicin och utöver detta vann han också Nobels fredspris 1962 för sitt arbete mot kärnvapenförsök ovan jord.

Men känd för allmänheten kom han att bli först med sina teorier kring vitamin C och boken Vitamin C and the Common Cold. I boken framförde han idén om att vi människor kan drastiskt minska risken för att dra på oss förkylningar genom att överdosera vitamin C. Pauling kom att studera detta fenomen då han blev introducerad till ämnet genom biokemisten Irwin Stone 1966 och följdaktligen provade teorin med överdosering.

Utöver förkylningsprevention började Pauling, tillsammans med den brittiske kirurgen Ewan Cameron, studera denna vitamins inverkan på cancersjuka människor. Tillsammans skrev herrarna boken Cancer and Vitamin C där de framförde sina iaktagelser. Dock kom deras resultat att förhållandevis snabbt att kritiseras då två studier utfördes på Mayokliniken publicerades in New England Journal of Medicine, resultatet var att man inte lyckades replikera Paulings/Camerons resultat.

Paulings Problem med Cancer

Naturligtvis var Pauling inte nöjd med de resultat som Mayoklink kom fram till. Han var mer än missnöjd, om man ska tro dem i hans närhet:

As Ewan Cameron observed at the time, ”I have never seen him so upset…; he regards this whole affair as a personal attack on his integrity.” Pauling thought that Moertel’s paper was a case of ”fraud and deliberate misrepresentation” and consulted his attorneys about the possibility of filing a libel suit. He then went on to accuse the New England Journal of engaging in a ”conspiracy to suppress the truth.”

Vad som följde beror på vems utsaga man ska ta för ”sanningen”. Om man står på Paulings sida så följde ett idogt arbete för att få upprättelse mot vad som uppfattades som en attack mot honom personligen och proffesionellt. Ska man tro den andra sidan, som får representeras av denna artikelQuackwatch, fanns det mer bakom kritiken än vad Pauling eller hans supportrar ville erkänna:

Linus Pauling’s claim that high-dose vitamin C prolonged the life of cancer patients was based on improper statistical analysis of data from a case series. Subsequent clinical trials found no benefit from what he recommended. Case reports indicate that high-dose vitamin C can produce kidney damage. And laboratory studies have shown that vitamin C might even accelerate cancer growth. Thus, even if supplementary vitamin C is eventually be found to have some use in fighting cancer, that role is not likely to be extensive.

I dagsläget är tyvärr Wikipediasidan över Linus Pauling inriktad på hans roll som vitamin-profeten, utan alltför mycket kritiskt granskande artiklar inom ämnet. För att skaffa sig en nyanserad bild är Quackwatch-artikeln värd att läsa, med den får man en specifik insyn i kritiken och motkritiken runt Mayoklinikens försök.

Paulings problem med förkylning

Men förkylningsprevention då? Det vet ju alla att det funkar, pressa i sig apelsiner och andra vitamin C-haltiga produkter…

2-oxo-L-threo-hexono-1,4- lactone-2,3-enediol

2-oxo-L-threo-hexono-1,4- lactone-2,3-enediol

Tyvärr, kanske man ska säga, är det inte riktigt så. Tittar man på de undersökningar som gjorts under årens lopp pekar dessa enhälligt på en slutsats; vitamin C har ingen förhindrande effekt gentemot förkylningar för gemene man.

So far, at least 30 experiments have tested the ability of vitamin C to protect against colds in large groups of people. Four biomedical scientists who have analyzed the results of these trials have found Pauling’s claims unsupported, except for slight reduction in severity, in most of those trials that were scientifically properly designed and execute

Enda indikationen man sett i vissa undersökningar är ett visst, preventivt skydd för de som tränar väldigt mycket eller som befinner sig i kalla miljöer under längre tid.

Paulings Problem med megadosering

En vanlig kommentar kring det här med megadosering är att vitamin C är vattenlösligt och det som inte används kommer ut med urinen. Problem solved! Åter igen, det är inte riktigt så enkelt som man först tror. Risk föreligger faktiskt för fysiska besvär vid överdosering men då ska man, i ärlighetens namn, överdosera vitaminer under lång tid. Dock bör man ha klart för sig att det föreligger en reell risk för biverkningar, det går helt enkelt inte att kissa bort problemet.

Slutligen…

För den som vill veta mer om Pauling och dennes korståg för vitamin C kan man med fördel läsa The Dark Side of Linus Pauling’s Legacy, en artikel som sitt omniösa namn till trots är en rätt klarsynt genomgång av Paulings bidrag till vanföreställningarna kring vitamin C. Dessutom bör avsnitt 103 utav Skeptoid nämnas, då det programmet till stor del inspirerade och låg till grund för denna artikel. Och med hjälp av programmets slutsats avslutar jag även denna lilla del i skeptikerskolan:

The simple fact is that nearly everyone who eats anything close to a balanced diet in any developed country is extremely unlikely to have a vitamin deficiency. Thus, there is no plausible benefit to vitamin supplementation for general health or wellness.

– Tack för idag, slut för idag! –

Read Full Post »

Förra veckan startade vi ett inslag som går under namnet Skeptikerskolan, där första inlägget handlade om vad man ska tänka på och grundläggande verktyg för att hantera de vanligaste myterna.

I den första delen fick även ni, läsarna, en hemläxa. Vi bad att ni skulle rösta på vilket ämne vi skulle ta upp i nästkommande del. Resultatet blev, med några rösters marignal, förintelsemyter. Denna artikel är alltså tänkt att råda bot på några av de absolut vanligaste myterna och missförstånden som omgärdar Förintelsen som fenomen. Dessutom hoppas vi att ni kan få med er både fakta och tankar som ökar förståelsen för det historiska skeendet.

Att vi ens ska behöva publicera en artikel som denna är på sitt sätt tragiskt, då man kan tycka att Levande Historia för länge sedan borde sett vinsten av att ha en snarlik artikelserie. Kan privatdrivna debunkingsajter ha en förhållandevis komplett förteckning över 11 september-attackerna borde detta institut kunna sätta ihop något liknande.

Hur som helst, nu kör vi igång med nästa del.

Del 2 – Förintelsen, myter, lögner & ”missförstånd”

Jag tror de flesta har råkat ut för det, förr eller senare, online; personer eller organisationer som hävdar att Förintelsen, och den fakta som presenteras runt den, är förljugen på något sätt. Därmed inte sagt att alla som yttrar dessa funderingar är revisionister, några har kanske svårt att greppa principen och den enorma omfattningen. Andra kanske helt enkelt inte känner att de är tillräckligt pålästa.

Samtidigt finns det dem som verkligen tror att Förintelsen aldrig ägt rum utan att det är en konspiration av något slag. Det är ofta från dessa grupperingar som de vanligaste myterna, överdrifterna och lögnerna har sitt ursprung. Idag ska vi titta på tre av dessa.

The Leuchter Report
Fred A. Leuchter är en självutnämnd ”avrättningsingenjör” som bistod 16 delstater från 1979 och framåt med råd om avrättningsmetoder och design utav en injektionsapparat.

Via en fängelsechef i Jefferson City, Missouri, kom Leuchter i kontakt med en känd förintelseförnekare vid namn Erns Zündel. Zündel stod åtalad i Kanada för publicering av litteratur som förnekade att Förintelsen ägt rum och han ville ha Leuchter som expertvittne då denne bland annat var insatt i hur gaskamrar fungerade.

Fred Leuchter, "avrättningsingenjör"

Fred Leuchter, "avrättningsingenjör"

1988 åkte Leuchter iväg till lägren Auschwitz och Birkenau i Polen för att göra sina egna undersökningar kring riktigheten att det fanns byggnader som använts som gaskamrar. Filmad av en kameraman tog Leuchter och knackade loss murbruk för senare analys, han ritade också av designen på rummen, placering av ventiler och öppningar på byggnaderna.

Väl hemma i USA lät han ett laboratorium utföra en analys av murbruket i jakt på cyanidföreningar från de gasningar som sades ha utförts i Auschwitz. Labortoriet som utförde analysen visste inget om provets ursprung eller ålder utan fick endast veta att man letade efter just cyanidföreningar (HCN).

Resultatet från laboratoriets undersökning samt Leuchters egna analyser av byggnaderna låg till grund för rapporten The Leuchter Report: An Engineering Report on the Alleged Execution Chambers at Auschwitz, Birkenau, and Majdanek Poland. I boken slår Leuchter fast att a) det kan inte ha förekommit gasning i de byggnader som sägs ha använts för detta i arbetslägren då ingen cyanid återfinns och b) byggnadernas utformning möjliggjorde ej gasning.

Problemen i rapporten
Den del i rapporten som oftast åberopas av revisionister, frånvaron av cyanid i murbruket, är också den del som är mest uppenbar varför den är felaktig.

Cyanidspåren: Enklast, egentligen, är att bevittna hur Leuchter tar provet från väggen i Auschwitz i denna video (3:50 och framåt). Notera att prov tas med en hammare och mejsel, rakt in i väggen. Allt från tumstora bitar till cementbitar stora som knytnävar togs med till labbet och det krävs ingen större fantasi för att inse att gas inte tränger in centimetervis i en vägg. Detta faktum kommenteras av labbpersonal som intervjuas i dokumentären om Leuchter:

You have to look at what happens to cyanide when it reacts with a wall. Where does it go? How far does it go? Cyanide is a surface reaction. It’s probably not going to penetrate more than 10 microns. Human hair is 100 microns in diameter. Crush this sample up, I have just diluted that sample 10,000; 100,000 times. If you’re going to go look for it, you’re going to look on the surface only. There’s no reason to go deep, because it’s not going to be there. Which was the exposed surface? I didn’t even have any idea. That’s like analyzing paint on a wall by analyzing the timber that’s behind it. If they go in with blinders on, they will see what they want to see.

Utöver detta kan det diskuteras vad 50 år av exponering i väder och vind gör med med dessa gasspår.

Designproblem: Enligt rapporten skulle inte gasningar varit möjliga att genomföra då det skulle ta alldeles för lång tid att ventilera ut gasen (20-30 timmar), att gasen skulle vara farlig för hela lägret vid ventilering och så vidare.

Detta tar inte i beaktande det faktum att gas i det öppna snabbt tappar sin verkningsgrad (ironiskt då Leuchter jobbat med gaskamrar i fängelser). Tidsangivelsen på 20 timmar för att beträda gaskammaren kommer från instruktioner för hanteringen av Zyklon-B i avlusningssyfte. Förklaring till detta är att löss kräver en påtagligt högre koncentration än människor av cyanid för att dö.

Slutligen kan man konstatera att det Sonderkommando som tömde gaskamrarna själva var judar och var inte direkt väl omhändertagna. Gasmasker användes men man tog knappast hänsyn till deras ve och väl om gasmasker ej fanns att tillgå.

It is absurd to use the 20 hour figure in this context, as it does not assume forced ventilation and takes a huge safety factor into account.  The SS didn’t care much for the safety of the Sonderkommando who had to enter the gas chambers to take the corpses out in any event.  In some cases, these people did suffer from the remaining gas (see, for instance, Pressac, p.  473)

För en grundlig genomgång, om än i något svårläst format, rekommenderas Nizkors Leuchter-FAQ del I och del II. En version av Leuchters rapport återfinns här (Scribd.com, SFW).

[tillägg] Vad man inte talar så högt om, i samband rapporten och dess titel, är det faktum att Leuchters formella utbildning sträcker sig till en fil. kand. inom konst (Arts) från 1964. Således kan man knappast titulera honom som ingenjör i ordets rätta bemärkelse och då ej heller den akademiska grund som en sådan titel lånar sig till hans undersökningar.

Lögnen om ”fyra miljoner döda i Auschwitz”
Detta är ett ofta förekommande argument som bevis på att någon form av mörk organisation försöker blåsa upp siffrorna kring döda i arbets-/förintelselägren:

Previous to 1992, anyone who publicly doubted the 4.1 million”gassing” deaths at Auschwitz was labeled an anti-Semite, neo-nazi skinhead (at the very least). Quietly, because of revisionist findings, the official figure was lowered to 1.1 million. No mention of that missing 3 million

Döda människor i Auschwitz

Döda människor i Auschwitz

Siffran 4 miljoner döda har sitt ursprung i den tribunal som Sovjetunionen satte upp efter man intog Auschwitz 26 januari, 1945. Resultatet från denna komission presenterades 12 maj samma år:

the technical expert.commission has ascertained that during the time that the Auschwitz camp existed, the German butchers [sic] exterminated in this camp not less than four million citizens of the U.S.S.R., Poland, France, Jugoslavia, Czechoslovakia, Rumania, Hungary, Holland, Belgium, and other countries

Ganska raskt ifrågasattes denna siffra av västmakterna:

The world has grown mistrustful of ‘rectified coefficients’ and the figure of four million has become ridiculous. Unfortunately, Russian arithmetic has blurred the stark and inescapable fact that 800,000 to 900,000 human beings perished in Auschwitz, its gas chambers and its camps. There are probably too many incalculable factors to make a closer estimate of the number of Auschwitz victims possible…

Reitlinger’s book was published in 1968, well before the deniers claim the figure fell into disfavor, and twenty years before ”revisionist scholars” began challenging the figure.

Man får betänka var Auschwitz-museet ligger placerat innan man fortsätter med diskussionen. Bakom järnridån ifrågasatte man inte vad som presenterats av kommissioner, tillsatta av den Sovjetiska staten. Det var först i och med upptiningen  i mitten av 80-talet som siffran i museet korrigerades.

Ett följdpåstående kring detta brukar vara att nu när man vet den ”sanna” siffran skulle den totala siffran över döda skulle korrigeras nedåt med tre miljoner. Detta förutsätter att forskning över världen använt sig av den sovjetiska siffran, något som helt enkelt inte stämmer för litteratur utanför järnridån.

Regim utan vetskap
Inte helt sällan brukar ämnet om bristen på pappersspår eller liknande tas upp som bevis för att tyskarna omöjligen kunde ha utfört massdödandet av judar, krigsfångar och så vidare.  Det Tredje Riket var extremt noga med dokumentation av sitt arbete, således borde det finnas massor med dokument som befäster Förintelsen.

Inte ens den nazistiska maktapparaten var blinda för vad de skulle företa sig. Klart var att den ”slutgiltiga lösningen” utav judefrågan var något som behövde hemlighållas så långt det gick. Trots detta finns det en hel del bevisning i form av dokument, vittnesmål och ljudupptagningar som styrker det faktum att a) Hitler var medveten om, och beordrade, utrotandet av judar och b) den nazistiska maktapparaten dels var ansvarig för dess genomförande och dels var medveten om behovet av hemlighållande av Förintelsen.

För en övergripande förteckning över de bevis som existerar för a) rekommenderas Nizkors förteckning om Hitlers vetskap.

Reichsführer-SS, Heinrich Himmler

Reichsführer-SS, Heinrich Himmler

Jag tänkte istället titta lite mer på b), det faktum att man ansåg att det fanns behov av att dölja, så långt som det var möjligt, förintelsearbetet. Denna inställning blir inte så mycket tydligare än Himmlers tal i Posen, 4 oktober 1943. Under ett antal dagar talade Reichsführer-SS inför grupper av SS Gruppenführer, ett tal på dryg tre timmar som kom att spelas in.

Dryga två timmar in i talet kommer följande passage:

Ich meine die Judenevakuierung, die Ausrottung des jüdischen Volkes

Översatt till engelska:

I am talking about the evacuation of the Jews, the extermination of the Jewish people

Himmler klargör inte bara att ”evakuering av judar” är en omskrivning för utrotandet av judarna utan också att det är vida känt inom partiet:

”ganz klar, steht in unserem Programm drin, Aus…schaltung der Juden, Ausrottung, machen wir, pfah!, Kleinigkeit”

Översatt till engelska:

”perfectly clear, it’s part of our plans, we’re eliminating the Jews, exterminating[2] them, a small matter”

Talet innehåller även behovet av att hålla arbetet hemligt. Himmler liknar det vid arbetet man utförde 1934 i och med ”Långa knivarnas natt”. På tyska:

Ich will auch ein ganz schweres Kapitel … will ich hier vor Ihnen in aller Offenheit nennen. Es soll zwischen uns ausgesprochen sein, und trotzdem werden wir nicht in der Öffentlichkeit nie darüber reden. Genau so wenig, wie wir am 30. Juni gezögert haben, die befohlene Plicht zu tun und Kameraden, die sich verfehlt hatten, an die Wand zu stellen und zu erschiessen, wie wir darüber niemals gesprochen haben und sprechen werden

Översatt till engelska:

I want to also mention a very difficult subject … before you, with complete candor. It should be discussed amongst us, yet nevertheless, we will never speak about it in public. Just as we did not hesitate on June 30 to carry out our duty as ordered, and stand comrades who had failed against the wall and shoot them — about which we have never spoken, and never will speak.

Nizkor har en samlingssida med texten från mötet, både på tyska och på engelska. Holocaust History har satt ihop en film (QT, 14 mb) där man har med den engelska texten, den tyska texten samt ljudet från mötet.

Avslutning
Om det inte vore för ämnets allvar skulle vi avsluta denna lektion med ett käckt ”tack för idag, slut för idag”. Men istället blir man påmind om den totala grymhet och godtycklighet som mänskligheten ständigt tycks vara benägen att kunna plocka fram.

Jag hoppas att ni som röstade på den här typen av myter har fått ut något nytt av denna presentation, förhoppningsvis kommer vi få chans att återkomma till detta ämne och ta fram fler konstigheter och frågetecken. Är det något specifikt ni vill att vi ska ta upp får ni mer än gärna skriva in en kommentar här under.

Read Full Post »

Välkomna, mina damer och herrar!

Det har gått lite för lång tid sen senaste lektionen i denna lilla skola, men somliga av er har säkert fått ert lystmäte i ämnet av diskussionen i radio, där blygsamme undertecknad medverkade. Trots att det gått några veckor sen sist hoppas jag att ni inte har glömt vad vi gått igenom i de tidigare delarna. Om så är fallet finns länkar till dessa delar i slutet av denna artikel.

Utan att öda mer tid på kallprat går vi raskt in på fem nya exempel.

16. Det sluttande planet

Ofta benämnt som ”Slippery Slope” och innebär att man (felaktigt) argumenterar för att om ett påstående gäller, då måste även ett överdrivet eller på annat sätt extremt resonemang också gälla, eftersom man inte tycker att det går att dra en gräns mellan det verkliga påståendet och extremfall. Exempel: ”Om vi ska tillåta marijuana är det bara en tidsfråga innan vi börjar dela ut heroin till frukosten på förskolor”.

17. Ad hoc-argumentation

Latin för ”till detta”. Det här argumentationsfelet begås när man ändrar eller omformulerar sitt påstående så det passar den uppkomna situationen eller de argument man bemöter. Man omdefinierar alltså premisserna så att de håller för nuvarande situation. Exempel:

Jag ser aldrig svensk film!
Men.. du såg ju Jägarna igår, väl?
Jag ser aldrig svensk film som inte handlar om jaktrelaterade mord!

18. No True Scotsman

Mycket lik föregående exempel, men med skillnaden att man inte ändrar själva premissen, utan snarare att man omdefinierar kärnan i motargumentet så att premissen fortfarande håller. Detta är inte ovanligt i diskussioner kring religion. Exempel:

– Ingen kristen kan acceptera homosexuella äktenskap!
– Men prästerna i min församling gör det.
– De är inte riktiga kristna!

19. Argumentum ad baculum

Ungefär ”hot med käppen”. Tillhör gruppen av felslut som anspelar på känslor istället för rationella argument. I det här fallet med hot om våld eller annan negativ konsekvens. Som ni säkert märker är detta ett specialfall av nr 10 i del 2, Argument from Final Consequences, men här säger inte argumentet något om premissens sanningsvärde. Exempel:  ”Om ni inte tror på Gud kommer ni att hamna i helvetet!”. I exemplet säger förstås inte bestraffningen något om premissens sanningshalt, och här är dessutom bestraffningen starkt beroende av att premissen är sann, vilket slutar i en petitio principii som exemplifieras under punkt 11 i del 3.

20. Argumentum ad populum

Detta är ett fall av de så kallade genetiska argumentationsfelen, som alla utgår från att trovärdigheten för ett argument bestäms av källan för påståendet. Vi lärde oss i del 1 om ad hominem som tillhör samma klass av felslut. I det här specifika fallet använder man populariteten hos något som indikation på dess sanningshalt. Exempel: ”Kristendom är den största religionen, så du kan väl inte påstå att den inte är sann?” Felet ligger som ni förstår i att det inte är antalet personer som tror på något som avgör huruvida det är sant.

Som ni såg under punkt 19 kan flera argumentationsfel bakas in i ett och samma argument. Det är inte ovanligt, och beror helt enkelt på att ett argument kan vara felaktigt på många sätt och på flera plan samtidigt.

Till nästa gång får ni i hemläxa inte bara att upptäcka felslut, men även att se om de ni hittar består av flera.

Read Full Post »

Efter hitintills tre delar av retorikskolan (I, II, III) som verkar fallit våra läsare på läppen tänkte vi att det kunde vara idé att ta detta koncept till ytterligare ett område; det skeptiska.

Trots det något ambitiösa namnet kommer den här serien att, till en början i alla fall, ägna sig åt myter och konspirationer. Dock kommer vi säkerligen kunna utöka detta till att omfatta andra ämnesområden som rör sig i den skeptiska sfären. Nå, dags att ta plats i konferensrummet och ta sig ett torrt wienerbröd.

Del 1 – Verktyg

När man råkar på en myt eller en konspirationsteori är det inte alltid man besitter den totala järnkollen för att direkt kunna ”debunka” det påstående som görs. I dessa lägen är den första anhalten allt som oftast det egna förnuftet. Tyvärr är det inte alltid helt sunt, vissa påståenden kan ju faktiskt te sig extremt osannolika men vara sanna och vice versa.

I det läget är nätet din bästa vän, för här återfinns en uppsjö med välmatade platser och då oftast med den informationen man behöver. ”Men”, säger vän av ordning, ”vilka är bra och pålitliga?”. Aha, säger jag, det är därför vi är här! För enkelhets skull kan man dela in webbplatser i dels de officiella och dels de inofficiella webbplatserna.

Officiella webbplatser kan till exempel vara myndigheter, tidningar, företag eller liknande. Ett annat ord för dessa vore ”ursprungskällor”. Dessa platser är självklart den bästa platsen att hitta information som relateras till dessa instanser. Dock är det inte alltid lätt att veta exakt vad man letar efter, hur man letar efter det och, slutligen, hur man ska tolka det man hittat.

Inofficiella webbplatser är övriga platser, allt från seriösa vetenskapssidor till de mest galna, foliehattsbärarna. Oftast är det lättare att hitta information på dessa platser. Att väga och bedöma den brukar däremot vara svårare då den kan vara tagen ur sin kontext, förvanskad eller ”klipp och klistrad”.

Här nedan följer ett axplock på, framför allt, inofficiella webbplatser som kan vara nyttiga att ha bland ens bokmärken. Man vet aldrig när dessa behövs.

Medicin & relaterad vetenskap:

  • The LancetEn av världens mest prestigefyllda publikationer inom det medicinska området. Här återfinns många av de rapporter som diskuteras i dagspressen.
  • PubMed.orgArtikeldatabas som drivs av U.S. National Library of Medicine. 18 miljoner sökbara artiklar (dock ej alla i fulltext) inom de flesta områden man kan tänka sig.
  • Dagens MedicinWebbplats med nyheter, insändare och artiklar inom medicin och hälsovård. Bra skrivet, riktar sig både till personer inom yrket men också ”vanliga”.
  • Quack Watch – Samlingssida för allt vad metoder och påståenden inom hälso-/sjukvård heter. Här återfinns också många källor, undersökningar och länkar till ytterligare information.
  • What’s The Harm?Inom skepticism burkar man vara väldigt försiktig med anekdoter som grund för argumentation. Dock kan det vara ett stöd när frågan ”men vad kan det skada om… ?” dyker upp. Uppdelat efter ämne återfinns här berättelser om folk som råkat mer eller mindre illa ut på grund av myter och/eller övertro på pseudovetenskap och andra villfarelser.
  • Talk Origins – En fullspäckad sida om evolutionsteorin/biologi, som även bemöter och vederlägger kreationisters/Intelligent Design-anhängares missuppfattning och felaktigheter.

11 September- / WTC-myter:

  • 911 Myths – En av de mer välmatade ”debunking”-webbplatserna där ute. Extremt grundlig genomgång av händelserna före, under och efter 11 september. Väldigt välmatad FAQ med de vanligaste påståendena och svaren på dessa plus en stor länksamling till andra, liknande sajter.
  • Screw Loose Change – Har din fikabordsgranne också sett filmen på TV4+? Screw Loose Change har en diger samling med sidor där denna så kallade dokumentär plockas isär bit för bit. Dessutom återfinns en hel del nyttiga länkar, som en kommenterad (skeptisk sådan) version av Loose Change samt en ”viewer’s guide” till ”dokumentären”.
  • Popular Mechanics, Debunking 9/11 MythsKanske den mest övergripande sidan för krossande av 11 september-myter och konspirationsteorier. Här bemöts de absolut vanligaste vanföreställningarna och myterna kring terroristattackerna på ett lättförståeligt sätt.
  • Debunking 9/11 Ytterligare en välmatad sida, med en något mer detaljerad nedbrytning av de olika aspekterna kring de konspirationsteorier som finns där ute.

Förintelseförnekelse/revisionism:

  • The Nizkor ProjectLåt inte den 1994-liknande designen skrämma er, den här sidan är fylld till bredden med information kring förintelsen, dess början och hela förloppet, fram till krigsslutet. Dessutom återfinns här en ytterst välbehövlig sektion som kommenterar de vanligaste revisionistpåståendena. Allt från Leuchterrapporten till John Balls flygfotografier och ”lögnen” om 4 miljoner döda i Auschwitz.
  • The Holocaust History ProjectLiksom med Nizkor har man här delat upp informationen i dels överblick, detaljer kring förintelsen olika delar samt bemötandet av revisionistpåståenden.
  • Wikipedia, Holocaust DenialEn bra sammanställning över vad som sagts av vem och i vilket sammanhang. Många bra länkar, både till källor med information kring förintelsen men även till de som vägrar köpa den ”officiella” förklaringen.

Skeptiskt, allmänt:

  • JREF ForumDen här sidan kan te sig lite rörig till en början. Länkar högt som lågt och en något förvirrande färgskala… Men kan man se bortom detta finns här det mesta man kan tänkas behöva veta om det mesta. Vad du än kan tänkas ha hört om något så återfinns det här… med diskussion och länkar till vansinne.
  • Vetenskap och FolkbildingSvensk förening som drivs för att använda ”[…] folkbildning om vetenskaplig metod och för att vi ska använda vetenskapen i frågor där den kan vara oss till hjälp”. Förutom en välmatad sida (artiklar och nyheter t.ex.) skickas även en medlemstidning ut vid namn Folkvett. Välmatad publikation och förnöjsam läsning för (nästan) hela familjen. Väl värt medlemsavgiften på 200 SEK.
    • VoFs forumDen ovan nämnda hemsidans forum, öppet för alla. Som en svensk version av JREF diskuteras det mesta mellan himmel och jord här. Noteras bör att forumet ej är representativt för VoF. Forumet och dess medlemmar ska inte betraktas som föreningen i sig.
  • The Skeptic’s DictonaryStor samling av alla möjliga myter, pseudovetenskap, konspirationer och villfarelser.
  • SkepticHemsidan för Skeptic Society samt Skeptic Magazine. Här finns en hel del artiklar, nyheter och annan information för den som intresserar sig för allt skeptiskt. Här kan man också prenumerera på föreningens nyhetsbrev, eSkeptic.

En inte så omfattande första lektion, men en ack så praktisk sådan. Bidra gärna med egna tips på sidor som är bra att ha, intressanta eller helt enkelt roliga att besöka. Tips och kommentarer mottages gärna i fältet här nedan.

Hemläxa:

Ni trodde inte att ni kom härifrån utan få med er en läxa, va’? Riktigt så komplicerat är det inte, här under återfinns en enkel röstning där frågeställningen är; Vad vill ni att vi ska skriva om härnäst? Är det något särskilt område ni vill att vi tar upp och belyser det från alla möjliga vinklar? Rösta och skriv gärna en kommentar om varför ni vill se just ert ämne i nästa postning.

Poll-resultat, 090226

11 septembermyter: 15% (5 röster)

Förintelsemyter: 39% (13 röster)

Medicinmyter: 33% (11 röster)

Andra myter: 12% (4 röster)

Slut för idag, tack för idag!

Read Full Post »

Var hälsade!

Det är nu dags för den tredje delen av retorikskolan. Vi ska fortsätta titta på fem nya argumentationsfel och logiska felslut man stöter på då och då. Ni hittar del 1 här och del 2 här.

11. Petitio principii

På engelska även kallad ”begging the question”. När man framhåller ett argument som bygger på en premiss som är okänd eller obevisad begår man detta argumentationsfel. Exempel: ”Vetenskap är dåligt, för vetenskapen ändrar sig hela tiden!”. Den ”osagda premissen”, så att säga, är här att förändring är dåligt. För att påståendet ska hålla, måste man visa att förändring är dåligt. Man bör dock vara på sin vakt, eftersom denna logiska uppbyggnad är valid. Slutsatsen följer formellt av premissen, men den är inte bindande, just för att premissens sanningsvärde är okänd.

12. Tautologi

Detta är ett påstående eller resonemang som alltid är sant, oberoende av de enskilda delarna sanningsvärden. Även kallat cirkelbevis, eftersom slutsatsen också är premissen. Det går däremot inte att visa att delarna är sanna baserat på hela satsen. Exempel: ”Gud finns för Bibeln säger det, och Bibeln är Guds ord”.  Cirkelbevis kan givetvis vara längre än exemplet här, och är vanligare än man tror i vardagen.

13. Cum hoc ergo propter hoc

En till tjusig latinare, mycket lik nr 4 i del 1, men här med betydelsen ”med det, därför på grund av det”. Man förväxlar alltså korrelation med kausalitet. Exempel: ”Vi kan se att glassförsäljningen sjunker under vinterhalvåret, därför orsakar lägre glasskonsumtion lägre utomhustemperatur”. Felslutet torde vara uppenbart för alla; att något sker samtidigt är inte samma sak som att det ena orsakar det andra.

14. Inkonsistens

Diskuterar ni med t.ex. förespråkare av så kallad alternativmedicin kommer ni nästan garanterat att mötas av detta ologiska förhållningssätt. Det innebär att man applicerar en uppsättning kriterier på sina egna påståenden, men helt andra på någon annans. T.ex. ”Västerländsk skolmedicin måste regleras och testas för säkerhet, men mina magiska örter och antroposofiska hopkok behöver inte genomgå sådant”.

15. Förväxlande av oförklarligt och oförklarat

Personer med böjelser för det paranormala svänger sig med detta ofta. De påstår att ljudet de hörde, eller något de såg, är oförklarligt. Om så vore fallet, då skulle det betyda att alla tänkbara och möjliga orsaker är uteslutna, och endast paranormala förklaringar återstår. Kontentan är alltså att bara för att man just nu inte kan förklara något, t.ex. på grund av knapphändig information, så är det inte oförklarligt under alla omständigheter; det är helt enkelt oförklarat än så länge. Kreationisternas God of the Gaps-argument är en hybrid av detta fel och punkt 7 i del 2.

Vår genomgång av retoriska fulknep och tankevurpor fortsätter i del 4. På återseende!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »

%d bloggare gillar detta: