Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘karies’

Zombievarning i dubbel bemärkelse! Bloggen lever plötsligt, och begreppet Skeptikerskolan därtill…

Är vi ett folk som följer i vår herres ledband varthän denne leder oss? Köper vi konceptet med vaccin mot sjukdomar, fluor mot karies och folsyra mot neuralrörelsedefekter rakt av? Tydligen inte, för på senare tid har jag (och många andra) fått gå till vaccins försvar, till fluorets försvar och i stort sett försvar av vetenskap som vägledande princip i stort och i smått.

Intresset för fluor och dess vara/icke vara väcktes tack vare en artikel som DN publicerade i ämnet. Där noterade man att fluorfri tandkräm hade börjat dyka upp i handeln, något som oroade experter inom tandhälsa.

Göran Dahllöf, professor och övertandläkare vid avdelningen för barntandvård vid Karolinska institutet, är dock mycket kritisk mot tandkräm utan fluor, eller fluorid, som är korrekt benämning för den form som fluoret oftast förekommer i.
– Fluor i tandkrämen är nödvändigt för att skydda mot karies och det är inte rättvist mot barnen att välja bort det, säger han.

En emaljskylt – så meta…

Så, vi får helt enkelt damma av skolbänkarna och ta tag i fluorfrågan. Mot Skeptikerskolan!

Vad är fluor och varför påverkas tänderna?

Fluor (atomnummer 9) är ett grundämne som tillhör gruppen halogener. Ämnet förekommer inte fritt i naturen utan är kemiskt bundet, oftast som fluorid.

Relationen mellan vår emalj och fluor rör sig, föga förvånande, på den allra minsta nivån omkring oss.

Kanske detta är gammal skåpmat, men för säkerhets skull: Våra tänder har ett yttre lager som kallas för emalj. Det är ett skal som skyddar tandens inre, inklusive nerven lägst in.

I vår munhåla har vi, förutom tänder och tunga, en massa bakterier. Tillsammans med vår saliv bildar bakterierna en biofilm, dental plack, på våra tänder. En del av de här bakterierna utsöndrar syra (bl.a. mjölksyra) när de omsätter kolhydrater i vår mun. När så sker sänks pH-värdet också i munnen.

När pH-värdet sjunker i munnen frigörs vätejoner. Dessa joner löser ut mineraler från emaljen då vätejonen påverkar emaljens byggstens, hydroxylapatitets, löslighet (demineralisering). På sikt kan vi få en permanent skada i emaljen, det vill säga ”hål i tanden”.

Har man däremot behandlat denna yta med fluor (genom tandkräm, munskölj eller liknande) uppstår ”kapslar” med kalciumfluorid. Skalet till denna ”kapseln” består av protein och fosfat och det är detta skal som löses upp i den sura miljön som uppstått. När kapseln löses upp frigörs kalcium och fluorjoner som bildar en skyddande förening (fluor och hydroxylapatit) som lagras i tanden och upphäver skadan (remineralisering).

En fiffig aspekt här är att den frisläppta hydroxidjonen kan bytas ut mot fluoridjonen i hydroxylapatitet. Den föreningen blir starkare och mer motståndskraftig än den tidigare mineralsammansättningen. För att det här utbytet ska kunna ske måste det vara surare än neutralt pH, det vill säga när risken för demineralisering uppstår.

Dessutom påverkar närvaron av fluor i munhålan syraproducerande bakterier direkt, dels genom att angripa deras möjlighet att producera syra och dels genom att minska bakteriernas förökning.

Naturligtvis finns det fler steg och ett antal detaljnivåer till i denna process, men förhoppningsvis ger det en någorlunda god förståelse för den roll som fluor spelar i detta steg.

Är fluor verkligen bra?

Amerikanska motsvarigheten till det som tidigare kallades Smittskyddsinstitutet utnämnde upptäckten av fluorets påverkan på tandhälsan som en av de viktigaste upptäckterna inom folkhälsa någonsin. Både svenska (källa) såväl som internationella organ (källa) förordar användandet av fluor som förebyggande av tandskador.

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att daglig användning av tandkräm med fluor är effektivt för att förebygga karies i de permanenta tänderna hos barn och ungdomar. Tandkräm med högre fluorkoncentration (1 500 ppm) ger större effekt än tandkräm med 1 000 ppm

Och

Widespread use of fluoride has been a major factor in the decline in prevalence and severity of dental caries in the US and other economically developed countries. When used appropriately, fluoride is both safe and effective in preventing and controlling dental caries

Liksom i en del andra vetenskapliga frågor råder det här stor konsensus kring vinsterna och möjliga risker med fluorbehandling. Det man såg tidigt var att redan en liten andel naturligt förekommande fluor i vattnet (1 ppm, 1 mg/liter) gav gott skydd mot karies i större befolkningsgrupper.

Man har ända sedan 50-talet studerat och undersökt om tänder skyddas av fluor och hur det förhåller sig till människans hälsa i gemen. Idag finns ett stort kunskapsunderlag både kring säkerhet och effektivitet (se till exempel Cochrane).

Riskerna med fluor

Som så många andra kemiska sammansättningar där ute finns det risker med fluor. Vad det handlar om här är dosen, som med i stort sett allt i vår omgivning. För mycket salt är inte bra för oss, för mycket socker är inte bra för oss, för mycket zink är inte bra för oss. Till och med vatten är farligt i för stora mängder.

Så vad vet vi om de farliga mängderna kring fluor och deras effekt då?

Det ”vanligaste” fallet (om än ovanlig) av för mycket fluor är det som kallas dental fluoros och drabbar barn där tänderna fortfarande växer till. Vid mild fluoros får man missfärgningar på tänderna. I den formen är färgningarna knappt synliga fläckar och stråk över emaljen. Vid kraftigare fluoros kan emaljen bli, något ironiskt, svagare och skydda sämre mot kariesangrepp. Se denna genomgång i Tandläkartidningen för en bra och tydlig genomgång av hela spektrat av fluoros samt orsakssambanden.

Vid än värre fluoröverdos kan man råka ut för något som kallas för osteofluoros, det innebär att fluor lagras i benvävnaden. Detta leder till ökad benmassa och bentäthet, stelhet och minskad rörlighet.

Risken att råka ut för osteofluoros och dental fluoros är störst om man har en egen vattentäkt med hög fluorhalt. I Sverige tillsätts ingen fluor utöver det som återfinns naturligt i vattnet och i vissa fall kan det blir för mycket. Mellan 0,8 och 1,2 mg fluorid/liter vatten ger ett bra kariesskydd, för lite och man går miste om skyddet medan för mycket gör att risk för mild fluoros föreligger (i värsta fall). Mer än 5,9 mg fluorid/liter vatten räknas som otjänligt och vattentäkten ska bytas ut.

När det kommer till överdoser räknar man i Sverige enligt följande nivåer:

… om ett barn får i sig 5-15 milligram fluor per kilo kroppsvikt ger det förgiftningssymtom. Beräknat på en ettåring som väger tio kilo skulle det innebära 50-15 0 milligram fluor, vilket motsvarar ungefär 1-3 tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter

”Fluor ger lägre IQ/autism!” – Harvard-studien

Ovanstående ”citat” (egentligen andemeningen i kritiken och oron) har förekommit på senare tid i rapporteringen kring användandet av fluor, att någon form av överdosering skulle ge (neurologiska) skador på små barn. Det har förekommit tidigare, men 2012 kom en studie från Harvard som tycktes ge belackarna rätt.

Studien, med titeln Developmental Fluoride Neurotoxicity: A Systematic Review and Meta-Analysis, skulle studera fluorets påverkan på neurologiska utvecklingen hos barn.

Resultatet gav att man tyckte sig se en form av påverkan:

children in high-fluoride areas had significantly lower IQ scores than those who lived in low-fluoride areas

Det låter allvarligt vid en första anblick. Men som alltid är det inte alltid så svartvitt.

Vad som inte direkt framgår vid rapportering är att man använder sig av data från Kina och Iran, inte USA. Sedan är värden för grupperna som intog höga halter av fluorid mellan 2-10 mg fluorid/liter vatten. Minns ni siffrorna en bit upp för vad Sverige bedömer som säkert? Över 1,2 mg fluorid/liter vatten så bör man undvika att ge vatten till småbarn, över 4 mg så ska man vara väldigt restriktiv upp till förskoleåldern. Alltså inte helt applicerbart på svenska, normala förhållanden.

Studien var inte heller experimentell, det vill säga att man inte kunnat kontrollera andra miljöfaktorer. Två av de analyserade studierna tittade till exempel på fluoridexponering via kolrök. Ett rimligt antagande är att det finns andra faktorer som också spelar in i påverkan på IQ-nivåer hos barnen i studien.

Man slår inte heller fast i studien att det finns direkt orsakssamband. Istället lyfter man möjligheten att det kan påverka och att fler studier behövs, en sorts ”försiktighetsprincip”, som så ofta i den här typen av frågor.

Webbsidan Science Based Medicine har en väldigt bra genomgång av studien där man har följande att säga om studiens kvalitet och slutsatser. Det är värt att ta hela stycket (och förstärka sista meningen):

There are many weaknesses to the epidemiological studies reviewed in the recent article – high heterogeneity, poor controlling for other variables, no indication of blinding of IQ assessments, and many others.

But even taken at face value they do not indicate any association between lower IQ and the fluoride levels added to drinking water in the US. In fact, those levels of fluoride were used as the controls in these studies showing higher IQ. (There was a lot of variance of the effect size, but the net effect size on IQ in the meta-analysis was -0.45 standard deviations).

Therefore, if anything, this review adds to the body of evidence for the safety of fluoridation

Alltså, det finns inget i studien som tyder på en koppling mellan IQ-nivåer och de fluoridhalter man ser i USA (och som ligger i ungefärlig nivå med Sveriges rekommenderade nivåer).

Konspirationstro

Varför är alltid dessa bilder så dåligt photoshoppade?

Varför är alltid dessa bilder så dåligt photoshoppade?

Bilden ovanför kommer från en av de otaliga amerikanska sidorna som sprider konspirationstro kring det här med fluor. Den här rörelsen är naturligtvis övertygad om att fluor inte används för att främja tandhälsa. Istället tror man att det är frågan om allt från steriliseringsförsök till att man ska mentalt kontrollera invånarna.

Kanske det inte är så konstigt att konspirationstron kring fluor tagit skruv, trots allt så tillsätter myndigheterna ett konstigt ämne som inte alltid är så hälsosamt (fluorvätesyra till exempel). Det är däremot lite svårare att förstå varför denna syn, att fluor är en stor fara, tagit skruv i här hemma.

I Sverige har vi en liten men högljudd minoritet som anar konspirationer och argan list med fluoret. Då Sverige inte tillsätter fluor i vattnet har denna grupp kanske inte riktigt samma anslutning till debatten som i USA, men frågan är om det inte blir värre framöver. Detta då man fått bland andra Coop att börja med fluorfri tandkräm i hyllorna.

Fluorfritt i affären

I höjd med att DNs artikel om fluorfri tandkräm publicerades så såg jag att Coop var en av de omnämnda affärerna som hade börjat erbjuda den här typen av tandkräm. Sagt och gjort, jag kontaktade Coop och frågade hur de resonerade kring ämnet.Svaret från Coop lämnade mycket övrigt att önska och följande utspann sig:

 

Screen Shot 2014-06-26 at 16.58.34

Screen Shot 2014-06-26 at 16.59.28

Screen Shot 2014-06-26 at 16.59.43

Screen Shot 2014-06-26 at 16.59.55

Trots senare påstötning har jag inte fått något förtydligande i hur Coops ansvariga ser på detta.

En viktig poäng i detta är att jag inte ser det som särskilt rimligt att tvinga folk (på ett eller annat sätt) att köpa fluortandkräm. Däremot finns en överhängande risk att konsumenten inte har hela bilden av fluorets vikt i tandhälsan. Som en akademisk källa jag pratade med uttryckte det; Det jävliga är att folk ser tandkräm som kosmetika, inte [viktig tillsats av] fluor…

Sammanfattning

Den korta, snälla versionen: Fluor är absolut inte farligt om det tas i rimliga mängder. Tvärtom är det väldigt, väldigt bra på att hjälpa till att hålla våra tänder hela och rena. Vi vet detta genom massor med vetenskapliga försök, studier och erfarenhet. Det är känt och välstuderat att bara slipmedel och tandborsten i sig inte skyddar mot karies i vår moderna kosthållning (för referens, se till exempel denna studie).

Så köp dig en tub med 1450 ppm fluortandkräm och spara en del kronor på att inte behöva borra. Se också till att dina barn får en bra start i tandlivet, att förebygga karies tidigt är ett viktigt medel i detta.

Låt inte dina barn behöva se detta!

”Alright, I don’t brush!”

Den lite längre, elakare versionen: Året är 2014 och vi har kommit till ett läge där så pass grundläggande principer som fluorbehandling och vaccination inte bara måste förklaras utan försvaras.

Den här artikeln är inte skriven för att övertyga den som fullt ut tror att Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen är i maskopi med varandra och vill medborgarna ont. Jag kan inte övertyga dig, du behöver komma till insikt själv vad en sådan inställning gör med dig och de runt omkring dig.

Vi lever längre än vi någonsin gjort tidigare, vi har bättre vård än tidigare och vi vet mer om människokroppen och dess sjukdomar än tidigare. Men lik förbannat finns det de där ute som hävdar att några timmar på Google gjort dem redo att berätta för läsarna hur det ligger till. Komplett med en rejäl dos förakt för vetenskap och dess auktoriteter.

Jag önskar att folk i gemen ställde sig en enkel fråga i dessa lägen, när välbeprövade metoder och medel ifrågasätts; vad säger vetenskapen om detta? Inte en studie från en okänd tidning, skriven av en före detta geolog, utan massor med studier, från olika discipliner. Vad vet man om det här?

I Sverige har vi ett väldigt bra verktyg i SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Här studerar man metoder och utvärderar hur väl de fungerar medicinskt. Behandling mot karies genom bland annat fluor (förvisso något gammal studie, men likväl vettig) har studerats och man hittar starka vetenskapliga stöd för effekten hos fluor (not: ”evidens 1” innebär starkt vetenskapligt stöd):

Daglig användning av tandkräm med fluor är en effektiv kariesförebyggande metod för de permanenta tänderna hos barn och ungdomar (Evidens1). Effekten är dosberoende, dvs tandkräm med högre fluorkoncentration (1 500 ppm) ger större effekt än tandkräm med 1 000 ppm (Evidens1).

Jag hoppas att materialet ovan ger er läsare lite råg i ryggen att känna trygghet i att vi vet att fluor fungerar och att det är ett säkert sätt att ha kvar hela tänder under längre tid. Show us ‘em pearly white!

Slut för idag, tack för idag!

Sist men inte minst: stort tack till professor Dan Ericson på Odontologiska fakulteten vid Malmö Högskola för svar på frågor kring fluorets funktion och beskaffenhet.

Annonser

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: