Definitionen av ironi… eller bara ad nauseam?

Ibland står stjärnorna bara rätt.

Vi har under den senaste tiden kunnat iakta något utav ett veritabelt en-personslågtryck placera sig över en av denna bloggs postningar, mycket tack vare en saga som föranledde detta oväder i verbal form.

Redan från början bistod denne upprörde besökare med sin identitet, José Ramírez, och sitt engagemang för retoriken som verktyg. Det var, trots allt, tack vare Andreas Anundis prisade inhopp på P1 som han leddes hit över huvud taget. Men istället för att hövligt uttrycka sitt gillande eller ogillande av hur saker och ting framställs på bloggen kommer denne besökare ut, swingandes likt en slugger i sin sista match.

Döm om min förvåning, och stora leende, när jag slår upp den lokala tidning och möts av… allas vårt verbala lågtryck.

De vill ha en ”retorikare” värld (pdf-varning, 2.5 mb) säger rubriken. Helt utan ironi. Och om man hade en tabula rasa i bagaget skulle José Ramírez idéer inte vara så tokiga. Retorik i skolan, se retoriken som ett modernt verktyg. Stora idéer, vågade idéer, goda idéer.

Vi vill ha en seriös bertraktelse av retoriken…

…

Allt vi gör med språket är retorik.

Den som har följt den abnorma mängden kommenterarer till antropsofi-postningen vet att Ramírez ”hotat” med att använda denna blogg som exempel på retorik. Efter att jag kollade av med reportern bakom artikeln meddelade hon att han hade nämnt just någon form av ”bloggexperiment” i sitt anförande.

Jag ber nu läsarna att betänka följande:

1. Ramírez gjorde det hela som en ”kupp”, planerat ut i minsta detalj som ett experiment eller
2. Alla inlägg var ärliga, invektiv likväl som enklare personpåhopp och logiska grodor

Vad har åstadkommits, oavsett vilken premiss som är den sanna?

Om 1 är det rätta svaret så kan alla kommentarer visas upp i bevis på hur enkelt det är att starta en ”storm”. Men, frågar sig vän av ordning, hur svårt är det att dra igång en sådan ”storm” när man beter sig som en osäkrad kommentarsgranat, lidandes av en bokstavskombination på åtminstone sex bokstäver? Riskerar man inte att vara den som framstår som inte bara provokatören utan också sabotören, invektören, ingenjören och, i brist på bättre ord, ”alla känner apan”-personen?

Om alternativ 2 är mer korrekt så kan man fråga sig vad en sådan person har att bidra med inom retorikens värld. För om man anser att retorik handlar om att skrika högst och kasta förolämpningar omkring sig, ja då kan man kanske meddela att den tanken redan slagit rot inom dagens skola, med besked.

Vad vi på Tankebrott frågar oss är om gästspelet på denna blogg var del i ett större skådespel, dolt för oss vanliga dödliga, eller om señor Ramíres helt enkelt inte ens själv vet vad syftet med hans >50 inlägg var.

Och nej, vi kan inte släppa ut er i natten utan att bjuda på en Best of J L Ramírez. José, we hardly knew ye:

Han fattar inte att retorik har mer att göra med konsten att lyssna än med konsten att tala.

”Andrea [sic!] har nog inte föds på normalt sätt av sin mor, hon har skitit ut honom”. Var det grovt nog? Var de antroposofiskt? Det tror jag inte. Som du bäddar får du ligga, skitstövel.

Är denna rövslickar [anm: CJ] tecken något av intresse för en blogg som ska syssla med sund argumentation.

Har du inget nyttigt att göra än att prata strunt? Du blandar ihop ”analys” med ”anal yrsel”… Jag vet inte vad du kan om odlingar och dylikt och struntar i det. Vad har du för grund att kräva att jag ska ta dig på allvar?… Ni är inte bara lika BUsh. Ni är värre än Bush. Från er skulle jag inte köpa en gammal bil… När man tänker med andra ändan av kropen såsom du gör, då kan man inte få hjälp mot analyrsel. Du tycks behöva lite sysselsättning, kan du inte gå till arbetsförmedlingen?

Sagt är gjort för gurun Andreas. Amen, säger hans kompis som åker berg. Jag ska erkänna att han bara pratar skit och inte säger en enda sak som har riktig semantisk referens.

Det som etablissemanget fastställt som vetenskap är vetenskap och behöver inte bevisas. Det är bara motparten som har bevisbördor, själva står de på det officiellt godkända kunskapen, såsom kyrkan en gång i tiden när Galilei och andra försöljdes. Att ha avvikande åsikter, det är straffbart, tycker alla fascister… Heil Andrea! skulle dina hejdukar skrika.

Nu igen ”radiolyssnare” [anm: kommentator som säger emot]. Tala inte om för mig vad som är löämpligt eller inte lömplig att studera och analysera. Jag försöker få ungdomar att lära sig vad dagens retorik är för något.

Jag missuppfattas bara när jag möter idioter som du. Har du ingen hyfs? Tror du dig kunna påst vad som helst om fopólk som du inte känner. Jag har aldrig stött på en större kräk än du. Är det så du fungerar politiskt. Stackars människor.

Hör du Återberg. Du är den som från början skapade den skiten som ligger till grund för denna blogg. Vad vill du belägga med dina sinnesjuka påståenden. Finns ett enda ord som inte är kränkningar och påhopp? Är du avundsjuk på något sätt? Vi är i alla fal alla europeer numera. Du behöver inte vara ledsen om någon som inte heter Svensson har råkat få lite framgång, trots alla hundar som skäller omkring.

det sägs att Ikvisitionen var en spansk institution och att nazistiska mord var något tyskt. Jag undrar hurdet står till i detta ”fredliga” land. Jag har aldrig sett så mycket ondska som i denna bloggserie. Det är det jag ville få ”belagt”, eftersom det tals så mycket om belägg. Jag tackar råttorna för att de hjälper mig i experimentbeläggandet. Gherry [anm: kommentator], skött om dig. Du mår inte bra.

Övriga guldkorn återfinns i kommentarfältet här nedan.

Read Full Post »

Logiska felslut och argumentationsfel — del 4

Välkomna, mina damer och herrar!

Det har gått lite för lång tid sen senaste lektionen i denna lilla skola, men somliga av er har säkert fått ert lystmäte i ämnet av diskussionen i radio, där blygsamme undertecknad medverkade. Trots att det gått några veckor sen sist hoppas jag att ni inte har glömt vad vi gått igenom i de tidigare delarna. Om så är fallet finns länkar till dessa delar i slutet av denna artikel.

Utan att öda mer tid på kallprat går vi raskt in på fem nya exempel.

16. Det sluttande planet

Ofta benämnt som ”Slippery Slope” och innebär att man (felaktigt) argumenterar för att om ett påstående gäller, då måste även ett överdrivet eller på annat sätt extremt resonemang också gälla, eftersom man inte tycker att det går att dra en gräns mellan det verkliga påståendet och extremfall. Exempel: ”Om vi ska tillåta marijuana är det bara en tidsfråga innan vi börjar dela ut heroin till frukosten på förskolor”.

17. Ad hoc-argumentation

Latin för ”till detta”. Det här argumentationsfelet begås när man ändrar eller omformulerar sitt påstående så det passar den uppkomna situationen eller de argument man bemöter. Man omdefinierar alltså premisserna så att de håller för nuvarande situation. Exempel:

– Jag ser aldrig svensk film!
– Men.. du såg ju Jägarna igår, väl?
– Jag ser aldrig svensk film som inte handlar om jaktrelaterade mord!

18. No True Scotsman

Mycket lik föregående exempel, men med skillnaden att man inte ändrar själva premissen, utan snarare att man omdefinierar kärnan i motargumentet så att premissen fortfarande håller. Detta är inte ovanligt i diskussioner kring religion. Exempel:

– Ingen kristen kan acceptera homosexuella äktenskap!
– Men prästerna i min församling gör det.
– De är inte riktiga kristna!

19. Argumentum ad baculum

Ungefär ”hot med käppen”. Tillhör gruppen av felslut som anspelar på känslor istället för rationella argument. I det här fallet med hot om våld eller annan negativ konsekvens. Som ni säkert märker är detta ett specialfall av nr 10 i del 2, Argument from Final Consequences, men här säger inte argumentet något om premissens sanningsvärde. Exempel:  ”Om ni inte tror på Gud kommer ni att hamna i helvetet!”. I exemplet säger förstås inte bestraffningen något om premissens sanningshalt, och här är dessutom bestraffningen starkt beroende av att premissen är sann, vilket slutar i en petitio principii som exemplifieras under punkt 11 i del 3.

20. Argumentum ad populum

Detta är ett fall av de så kallade genetiska argumentationsfelen, som alla utgår från att trovärdigheten för ett argument bestäms av källan för påståendet. Vi lärde oss i del 1 om ad hominem som tillhör samma klass av felslut. I det här specifika fallet använder man populariteten hos något som indikation på dess sanningshalt. Exempel: ”Kristendom är den största religionen, så du kan väl inte påstå att den inte är sann?” Felet ligger som ni förstår i att det inte är antalet personer som tror på något som avgör huruvida det är sant.

Som ni såg under punkt 19 kan flera argumentationsfel bakas in i ett och samma argument. Det är inte ovanligt, och beror helt enkelt på att ett argument kan vara felaktigt på många sätt och på flera plan samtidigt.

Till nästa gång får ni i hemläxa inte bara att upptäcka felslut, men även att se om de ni hittar består av flera.

• Del 1
• Del 2
• Del 3

Read Full Post »

Logiska felslut och argumentationsfel — del 3

Var hälsade!

Det är nu dags för den tredje delen av retorikskolan. Vi ska fortsätta titta på fem nya argumentationsfel och logiska felslut man stöter på då och då. Ni hittar del 1 här och del 2 här.

11. Petitio principii

På engelska även kallad ”begging the question”. När man framhåller ett argument som bygger på en premiss som är okänd eller obevisad begår man detta argumentationsfel. Exempel: ”Vetenskap är dåligt, för vetenskapen ändrar sig hela tiden!”. Den ”osagda premissen”, så att säga, är här att förändring är dåligt. För att påståendet ska hålla, måste man visa att förändring är dåligt. Man bör dock vara på sin vakt, eftersom denna logiska uppbyggnad är valid. Slutsatsen följer formellt av premissen, men den är inte bindande, just för att premissens sanningsvärde är okänd.

12. Tautologi

Detta är ett påstående eller resonemang som alltid är sant, oberoende av de enskilda delarna sanningsvärden. Även kallat cirkelbevis, eftersom slutsatsen också är premissen. Det går däremot inte att visa att delarna är sanna baserat på hela satsen. Exempel: ”Gud finns för Bibeln säger det, och Bibeln är Guds ord”.  Cirkelbevis kan givetvis vara längre än exemplet här, och är vanligare än man tror i vardagen.

13. Cum hoc ergo propter hoc

En till tjusig latinare, mycket lik nr 4 i del 1, men här med betydelsen ”med det, därför på grund av det”. Man förväxlar alltså korrelation med kausalitet. Exempel: ”Vi kan se att glassförsäljningen sjunker under vinterhalvåret, därför orsakar lägre glasskonsumtion lägre utomhustemperatur”. Felslutet torde vara uppenbart för alla; att något sker samtidigt är inte samma sak som att det ena orsakar det andra.

14. Inkonsistens

Diskuterar ni med t.ex. förespråkare av så kallad alternativmedicin kommer ni nästan garanterat att mötas av detta ologiska förhållningssätt. Det innebär att man applicerar en uppsättning kriterier på sina egna påståenden, men helt andra på någon annans. T.ex. ”Västerländsk skolmedicin måste regleras och testas för säkerhet, men mina magiska örter och antroposofiska hopkok behöver inte genomgå sådant”.

15. Förväxlande av oförklarligt och oförklarat

Personer med böjelser för det paranormala svänger sig med detta ofta. De påstår att ljudet de hörde, eller något de såg, är oförklarligt. Om så vore fallet, då skulle det betyda att alla tänkbara och möjliga orsaker är uteslutna, och endast paranormala förklaringar återstår. Kontentan är alltså att bara för att man just nu inte kan förklara något, t.ex. på grund av knapphändig information, så är det inte oförklarligt under alla omständigheter; det är helt enkelt oförklarat än så länge. Kreationisternas God of the Gaps-argument är en hybrid av detta fel och punkt 7 i del 2.

Vår genomgång av retoriska fulknep och tankevurpor fortsätter i del 4. På återseende!

• Del 1
• Del 2
• Del 4

Read Full Post »

Logiska felslut och argumentationsfel — del 2

Hej och välkomna tillbaka till Tankebrotts lilla retorikskola där vi tar upp olika logiska felslut och andra vanliga argumentationsfel. Förra gången började vi med fem mycket vanliga varianter av ”feltänk”, som man kan kalla det. Idag ska vi titta närmare på ytterligare fem. Ni kan läsa del 1 i serien här.

6. Argumentum ad Ignorantiam

Du begår detta fel om du påstår att något är sant eftersom man inte vet att det är explicit falskt, eller om man menar att något är falskt eftersom vi inte har belägg för att det är sant. Man hänvisar alltså till avsaknad om kunskap för det faktiska förhållandet och framlägger det som bevis för sin ståndpunkt. Exempel: ”Ingen har någonsin bevisat att Storsjöodjuret inte finns, så därför tror jag på Storsjöodjuret!”. En variant på detta ser ni under nästa punkt.

7. Argument from Personal Incredulity

Exempel på det här stöter man på väldigt ofta i diskussioner kring och om t.ex. vetenskapliga fenomen. Innebörden är att eftersom man personligen inte förstår hur eller varför något skulle kunna vara som det är, så kan det heller inte vara som det påstås vara. Självklart är inte ens personliga okunnighet om ämnet i fråga ett riktmärke för sanningshalten. Exempel: ”Jag tror inte på evolution för jag kan inte begripa hur det skulle gå till!”

8. Tu quoque

Det betyder ”även du”, och används då man ertappats med att begå något fel och försvarar sig genom att påtala fel hos den som påvisar felet. Felslutet är alltså att ens egna fel inte minskar i betydelse bara för att någon annan också gör samma eller andra misstag. I norrländsk folkmun ofta ”NÅ DU DÅ!”.

9. Non sequitur

En snitsig latinare igen, med betydelsen ”det följer inte” och innebär att slutsatsen inte följer av premisserna. Exempel: ”Mats gillar TOTO. så han lyssnar nog bara på gubbrock.” Som ni förstår utgörs felet där av att man antar att Mats inte kan lyssna på annan musik också. Man har givetvis svårt att tro det i exemplet, men ”det följer inte” nödvändigtvis av premissen att så är fallet.

10. Argument from Final Consequences

När man framhåller att ett påstående får, eller kan få, en särskild konsekvens och därför inte kan/bör/får vara sant, då begår man detta fel. Man hänvisar alltså till mer eller mindre långtgående konsekvenser av påståendet, som om de skulle ha betydelse för sanningshalten för t.ex. ett fenomen. Exempel: ”Om universum expanderar, då kommer ju universum bli väldigt tomt och ensligt till slut, det låter obehagligt, det tror jag inte på”.

Det var allt för den här gången. Håll korpgluggarna öppna efter de här tio argumentationsfelen ni lärt er hittills så tar vi upp fem nya nästa gång!

• Del 1
  
• Del 3
• Del 4

Read Full Post »

Logiska felslut och argumentationsfel — del 1

Med anledning av CJ:s utmärkta exempel på auktorietsargumentet finner Tankebrottarna det för gott att ha en liten genomgång av vanliga logiska fallgropar, eller logiska felslut som de också kallas, något man ofta stöter på i debatter och retoriska sammanhang av olika slag.

Vi mjukstartar med fem av de vanligaste och tar upp fler i kommande artiklar. Allt för att vässa era skeptiska verktyg och hålla dem i brukbart skick när ni tar er an allsköns argument, dels för att lättare kunna upptäcka dem, men också för att undvika att använda dem själva (vilket inte alls är enkelt, även om man själv känner till dem väl).

Without further ado, here goes;

1. Argument from authority

CJ har som sagt redan berört detta argumentationsfel i en tidigare artikel, men det tål att upprepas, eftersom det är mycket vanligt och används i många debatter och diskussioner, av såväl lekmän som mer erfarna och högburna forskare eller debattörer. Auktoritetsargumentet innebär alltså att man hänvisar till en auktoritet eller högt uppsatt person, med avsikten att visa att dennes ställning eller status allena skulle vara en garant för argumentets giltighet. Så är givetvis inte fallet. Även forskare, experter och andra auktoriteter kan ha fel. För att undvika denna fallgrop bör man istället fokusera på vad denne auktoritetsfigur säger. Eller, det är inte vem som säger något som betyder något, det är vad denne säger, och varför denne har skäl att ha den uppfattningen som är relevant.

2. Ad Hominem

Närbesläktat med auktoritetsargumentet är personangrepp, eller ”ad hominen” som det heter på latin. Denna variant är en sorts motsats till auktoritetsvarianten. Det går ut på att man fokuserar på en egenskap eller ett karaktärsdrag hos personen som framför ett argument, men att man med det som grund istället avfärdar dennes argument. Exempel: ”Anundi är ju från Norrland, och vi vet väl alla att norrlänningar är lite sär, så det han säger kan inte tas på allvar”.

3. Falsk dikotomi, eller falskt dilemma

Denna variant är i ytterst vanlig då man diskuterar med kreationister/ID-anhängare eller andra religiösa förespråkare. Kontentan av detta logiska felslut är följande: ”Ditt alternativ är fel, därför är mitt alternativ rätt!”. Det man förutsätter här är att det bara finns två tänkbara alternativ. Det kan finnas flera andra alternativ, och inget av de föreslagna två behöver vara det rätta. Liknande är felet att om en teori eller ståndpunkt är fel, så är någon eller några andra automatiskt korrekta. Felet där ligger i att ett arguments giltighet i regel inte bestäms av ett motarguments felaktighet.

4. Post hoc, ergo propter hoc

En personlig favorit, kanske mest för att den har en så härlig klang på latin. Det betyder ”efter det, därför på grund av det”. Väldigt vanligt bland kvacksalvare och förespråkare av vissa varianter av så kallad alternativmedicin. Det här är nog kanske den mest grundläggande fallgropen vi människor svänger oss med, av den enkla anledningen att vi mycket lätt vill upptäcka mönster och tolka in aktiva agenter i skeenden. Betydelsen av detta felslut är i korthet att bara för att något sker efter något annat, följer det inte nödvändigtvis att det föregående orsakade det efterföljande. Exempel: ”Jag åt middag när jag var sjuk. Dagen efter blev jag frisk, så maten botade alltså min kikhosta.”

5. The straw man

På svenska den så kallade ”halmgubben”. Det går ut på att man tillskriver motparten en åsikt eller ståndpunkt som denne inte framför, och attackerar denna ofta överdrivna, totalt felaktiga eller på annat sätt irrelevanta åsikt. Inte sällan är halmgubben i fråga ett (påhittat) argument som är enklare att bemöta än den egentliga ståndpunkten. Exempel: ”Piratpartianhängare vill inte att artister ska få betalt för sina verk!”.

Fortsättning följer i denna modesta retorik- och logikskola, om man så vill. So, stay tuned, children!

• Del 2
• Del 3
• Del 4

Read Full Post »