Var hälsade!
Det är nu dags för den tredje delen av retorikskolan. Vi ska fortsätta titta på fem nya argumentationsfel och logiska felslut man stöter på då och då. Ni hittar del 1 här och del 2 här.
11. Petitio principii
På engelska även kallad ”begging the question”. När man framhåller ett argument som bygger på en premiss som är okänd eller obevisad begår man detta argumentationsfel. Exempel: ”Vetenskap är dåligt, för vetenskapen ändrar sig hela tiden!”. Den ”osagda premissen”, så att säga, är här att förändring är dåligt. För att påståendet ska hålla, måste man visa att förändring är dåligt. Man bör dock vara på sin vakt, eftersom denna logiska uppbyggnad är valid. Slutsatsen följer formellt av premissen, men den är inte bindande, just för att premissens sanningsvärde är okänd.
12. Tautologi
Detta är ett påstående eller resonemang som alltid är sant, oberoende av de enskilda delarna sanningsvärden. Även kallat cirkelbevis, eftersom slutsatsen också är premissen. Det går däremot inte att visa att delarna är sanna baserat på hela satsen. Exempel: ”Gud finns för Bibeln säger det, och Bibeln är Guds ord”. Cirkelbevis kan givetvis vara längre än exemplet här, och är vanligare än man tror i vardagen.
13. Cum hoc ergo propter hoc
En till tjusig latinare, mycket lik nr 4 i del 1, men här med betydelsen ”med det, därför på grund av det”. Man förväxlar alltså korrelation med kausalitet. Exempel: ”Vi kan se att glassförsäljningen sjunker under vinterhalvåret, därför orsakar lägre glasskonsumtion lägre utomhustemperatur”. Felslutet torde vara uppenbart för alla; att något sker samtidigt är inte samma sak som att det ena orsakar det andra.
14. Inkonsistens
Diskuterar ni med t.ex. förespråkare av så kallad alternativmedicin kommer ni nästan garanterat att mötas av detta ologiska förhållningssätt. Det innebär att man applicerar en uppsättning kriterier på sina egna påståenden, men helt andra på någon annans. T.ex. ”Västerländsk skolmedicin måste regleras och testas för säkerhet, men mina magiska örter och antroposofiska hopkok behöver inte genomgå sådant”.
15. Förväxlande av oförklarligt och oförklarat
Personer med böjelser för det paranormala svänger sig med detta ofta. De påstår att ljudet de hörde, eller något de såg, är oförklarligt. Om så vore fallet, då skulle det betyda att alla tänkbara och möjliga orsaker är uteslutna, och endast paranormala förklaringar återstår. Kontentan är alltså att bara för att man just nu inte kan förklara något, t.ex. på grund av knapphändig information, så är det inte oförklarligt under alla omständigheter; det är helt enkelt oförklarat än så länge. Kreationisternas God of the Gaps-argument är en hybrid av detta fel och punkt 7 i del 2.
Vår genomgång av retoriska fulknep och tankevurpor fortsätter i del 4. På återseende!
God of the gaps länken är trasig.
Tackar, tackar!
Klockren artikel serie btw
Mycket intressant, det här måste jag läsa mer om! Skulle vara tacksam för tips om något bra standardverk som tar upp såna här principer. Btw, sjysst blogg, jag prenumererar redan!
Å alla Tankebrottares vägnar, tackar!
Jag rekommenderar Anders Sigrells bok Att övertyga mellan raderna. Och Internet, givetvis. En uppsjö av sidor finns, som t.ex. The Fallacy Files. och många många fler.
Stort tack! Ska omedelbart plöja The Fallacy Files från a till z.
[…] del 1 – Inledning & verktyg Efter hitintills tre delar av retorikskolan (I, II, III) som verkar fallit våra läsare på läppen tänkte vi att det kunde vara idé att ta detta […]
Inte för att det betyder så mycket, men är verkligen klassificeringarna 11 och 12 helt riktiga?
Begging the question: Definieras ofta som sägs under 11., att minst en premiss saknar stöd. Dock brukar det vanligaste exemplet på sådant saknat stöd vara att premissen förutsätter det som skall bevisas. Därför bör rimligen cirkelbevis ingå här också.
Däremot är det svårt att få cirkelbevis att stämma med ”Tautologi”, dvs avsiktlig eller oavsiktlig upprepning ”saker och ting”, ”solparasoll”. Avses någon annan användning av begreppet tautologi här?
Dessutom kan man knappast säga att cirkelbevis alltid är sanna oavsett halten i delarna. Om det vore falskt att bibeln säger att Gud finns, så skulle ju slutsatsen kollapsa trots cirkelresonemanget. Trivialt sanna uttryck är väl s.k truismer typ ”Hälften av Sveriges befolkning är under medellängd”, ”onödiga olyckor skall undvikas”
Claes,
hej, och tack för synpunkterna!
Du har helt rätt i det du säger om punkt 11, men med förbehåll från min sida att det är ett sätt att definiera ”begging the question”-felslutet. Det är också helt riktigt att man ofta kan beskriva ett felslut som bestående av flera andra.
Angående tautologi, sedan. Tautologier finns inom logik men också som ett språkvetenskapligt begrepp, där det i det senare området är just språklig redundans som åsyftas, precis som dina exempel visar.
Inom logik är en tautologi en sats eller ett uttryck som alltid är sant, oavsett beståndsdelarnas sanningsvärden. T.ex. ”dörren är stängd eller öppen”.
Jag var också slarvig i beskrivningen där, eftersom det jag egentligen menade var att en tautologi kan bestå delvis av cirkelresonemang. Det är inte nödvändigtvis ett cirkelbevis, men det kan vara det. Som exemplet jag gav.
Jag måste också förtydliga att jag inte menade att ett cirkelbevis är ”externt sant”, men snarare att det är sant för alla ingående sanningsvärden, alltså alltid sant, oavsett delarnas sanningsvärden. Det är faktiskt själva definitionen för en tautologi.
Jag låter mina punkter ovan stå oredigerade, så läsarna lättare kan se vad du hade synpunkter på. Ta gärna en titt på de andra delarna i ämnet och kommentera dem också så de blir tydligare och korrekturlästa, om du har lust.
Ursäkta, men det heter inte ”en till tjusig latinare” på vuxen svenska. I sammanhanget är inte ”till” preposition utan adverbial. Som barnspråk låter det dock rart, exempelvis: ”Mamma, kan jag få en till kaka”?
I första exemplet heter det på vuxenspråk ”en tjusig latinare till”, i andra exemplet ”Mamma, kan jag få en kaka till”?
Hej Dan!
Tack för påpekandet! Du och Språkrådet delar den uppfattningen ser jag. Är det verkligen det mest spridda sättet? Kan det vara en regional fråga?
Jag hör barnsättet väldigt ofta (om jag jag nu registrerar det öht), men jag kanske måste börja umgås med människor som är vuxna i sinnet också och inte bara kroppsligt. Var hittar man sådana?
När jag var liten sa jag alltid: ”Mor, skulle du finna det möjligt att ge mig, din son, ytterligare ett bakverk?”
Nu säger jag alltid: ”Ge mig en till kaka”
Jag har förmodligen gått i barndom…
[…] med någon för att själv inte trampa fel, så gå till tankebrotts skola del 1, del 2, del 3 och del […]