2009-10-28: Uppdaterad info om vaccin kontra sjukdom
2009-11-03: Uppdaterad info om behovet av vaccin efter sjukdom
Är du nyfiken på vad som skrivits tidigare i denna artikelserie? Här har vi bland annat avhandlat genmodifierade grödor, aspartam, 11 septemberkonspirationer med mera. Du hittar alla dessa artiklar i Skeptikerskolan.
Måttet är rågat, kamelens rygg är knäckt, bägaren har runnit över och en Svensk tiger. Nog anade man att det skulle bli lite diskussion och funderingar kring det här med vaccin och influensa, men inte att nivån på diskursen skulle befinna sig på en så pass låg nivå som den nu gör. Samtidigt har vi vissa delar av pressen som ser sin chans att få sälja mer lösnummer och dra in fler besökare på hemsidorna genom braskande rubriker som har väldigt lite med verkligheten att göra. Vissa tidningar har dock inte bara chockrubriker.
Så, vad gör man? Ett sätt är att knyta handen i fickan, på hederligt hövligt manér och hoppas på att vanligt folk fattar hur det ligger till… Eller så gör man något åt saken helt enkelt. Här på Tankebrott tycker vi att lösning nummer två är den klart bättre lösningen, så denna gång låter vi Skeptikerskolan ta upp frågetecknen kring det här med vaccination i gemen, A(H1N1)-vaccinet i synnerhet och kanske en och annan fundering kring svininfluensan också.
Kanske har ni noterat att influensan döps till lite olika saker, beroende på var man läser någonstans. Ett mer formellt namn på den aktuella influensan är A(H1N1), och anger vilken stam det handlar om, men för enkelhets skull kallar vi den för svininfluensa genom artikeln fortsättningsvis.
Innehållsförteckning:
Nå, vi börjar med en titt på några vanliga påståenden som dyker upp rörande vaccinering, virus och hur immunförsvaret fungerar, för att få lite kött på benen.
Påstående:
Att få sjukdomen är en mer naturlig, och mer effektiv, lösning än att ta vaccin.
Svar:
Förutom det faktum att upplevelsen av smittsamma sjukdomar (och deras följdverkningar) knappast kan klassas som önskvärda ska man ha i åtanke att det inte är någon skillnad för immunförsvaret att få ett vaccin eller att få en sjukdom. Att bli immuniserad med vaccin triggar samma effekt i immunförsvaret, d.v.s. kroppen lär sig bekämpa viruset i fråga.
Man kan säga att vaccinering är exakt samma som ”naturlig” smitta, men med den bonusen att man slipper bli sjuk och alla risker som det kan innebära. Läs om hur vaccin fungerar här.
Tillägg och rättning:
Våra uppmärksamma läsare har sett till att vi håller oss på tårna. Det har framkommit att ovanstående är om inte fel så åtminstone missvisande. Vaccin behöver inte alls ge exakt samma immunrespons som sjukdomen i sig, men i de flesta fall får man ett tillräckligt skydd. Krisinformation.se formulerar det kortfattat:
Om man vaccinerar sig mot nya influensan bygger man då upp ett lika bra immunförsvar för framtiden som om man hade insjuknat i influensan?
Rent generellt brukar det vara så att infektionen i sig ger ett bredare och kanske starkare försvar. Ett bra vaccin kan dock komma nära den effekten (i praktiken lika), men hur det går med detta vaccin är för tidigt att säga.
Med tanke på influensavirusets benägenhet att förändra sig så kan man ändå inte räkna med mer än ett partiellt skydd för nya infektioner i framtiden, oavsett om man haft infektionen eller vaccinerat sig. Detta partiella skydd kan dock vara nog så viktigt och utgöra skillnaden mellan ett allvarligt eller ett milt förlopp.
Vi hoppas att ni läsare fortsätter granska det vi skriver så att informationen blir så rätt men ändå lättläst som möjligt.
Påstående:
Immunförsvaret stressas av vaccin.
Svar:
Det är inte tal om stress i den negativa bemärkelse man vardagligt menar. Det här påståendet är korrekt i den meningen att det isåfall även innebär stress för systemet av att få sjukdomen naturligt. Det handlar snarare lite förenklat om aktivering hellre än stress. Aktiveringen består i att olika delar av immunförsvaret triggas och börjar lära sig bilda antikroppar och immunförsvarsceller som i fortsättningen ska hantera sjukdomen så att man blir immun.
Om något stressas kroppen mycket mer av att få sjukdomen naturligt, eftersom det innebär att man blir sjuk (med varierande konsekvenser beroende på sjukdomen i fråga). Läs mer om kroppens immunförsvar här.
Påstående:
Vaccin är onödigt! Har man en gång varit sjuk är man ju immun.
Svar:
Om man överlever sjukdomen, så ja, då är man generellt och grovt sett immun. Syftet med vaccin är att förebygga sjukdomen, att förhindra smittospridning, så om man redan har eller har haft sjukdomen (och överlevt) är man inte i målgruppen i första hand.
Tillägg:
Det måste påpekas att det är svårt att avgöra (om det ej bekräftas med provtagning) att man verkligen haft svininfluensan, och att man därmed kan tänkas ha blivit immun. Läs mer här.
Virus A(H1N1)v
Påstående:
Läkemedelsbolagen tjänar obscena mängder pengar på vaccin! Det gillar jag inte, så jag tänker inte vaccinera mig.
Svar:
När det gäller massvaccineringar som den som är aktuell i dagsläget för svininfluensan är vaccindoserna redan inköpta, vilket betyder att bolaget i fråga får betalt oavsett om man vaccinerar sig eller ej. Dessutom är det svårt att hitta en produkt man använder som inget företag tjänar pengar på.
Man kan också fråga sig om något företag verkligen skulle utveckla en produkt om det inte fanns en vinst i det hela. För att få lite perspektiv i frågan kan man titta på försäljningen av vaccinet ifråga (vaccinet Pandemrix mot svininfluensan) i jämförelse med andra, bästsäljande produkter (Advair, till exempel) i läkemedelskatalogerna. Slutligen kan man fråga sig vad dessa företag skulle tjäna mer på; att tillverka ett vaccin som går för förhållandevis låga summor, eller bistå med allsköns behandlingsformer för att behandla alla följdåkommor och sjukdomar som drabbar de som fått smittan?
Påstående:
Jag behöver inte vaccinera mig! Blir jag sjuk stannar jag hemma och då smittar jag ingen.
Svar:
Faktum är att sjukdomar som t.ex. svininfluensan smittar även om man inte själv märker av symptomen. Det betyder att man kan gå runt ovetandes om att man bär på smittan en tid innan sjukdomen bryter ut, vilket också innebär att man därmed sannolikt smittar andra under den tiden. Inkubationstiden (alltså från det att man ”får” smittan tills dess att den bryter ut) är mellan 1-7 dagar, där snittet ligger på tre dagar. Läs om inkubationstiden här.
Påstående:
Jag tillhör inte riskgrupperna, jag behöver inget vaccin.
Svar:
Det finns alltid en andel av befolkningen som inte kan vaccineras, t.ex. spädbarn, äldre och andra som av olika medicinska skäl (som inte behöver vara relaterade till just vaccinet i fråga) inte tål eller svarar på vaccinet i fråga. Deras välbefinnande och smittorisk är då avhängigt något som kallas flockimmunitet, eller herd immunity.
Det är en effekt som uppstår om tillräckligt stor andel av befolkningen blir immuniserade. I regel ska minst ca 80%, och gärna alla som kan, av befolkningen vara vaccinerade, för att denna effekt ska upprätthållas. De som av olika anledningar inte kan få vaccinet förlitar sig alltså helt på att så många som möjligt är det så att smittan inte kan spridas. Läs mer om flockimmunitet här, och se en riktigt bra, sammanfattande animering här.
Påstående:
Svininfluensan är ingen allvarlig influensa. Säsongsinfluensan dödar fler än den här.
Svar:
Säsongsinfluensan återkommer varje år och viruset det handlar om i det fallet muterar med jämna mellanrum. Trots detta är en del av befolkningen immuna mot den, vilket begränsar smittospridningen. Vissa riskgrupper, till exempel äldre personer, har möjlighet att vaccinera sig mot den. I fallet med svininfluensan är det lite annat, eftersom det är en ny influensa, inte bara en variant på tidigare virusstammar.
Därför finns knappt någon immunitet mot influensan, vilket betyder att många fler riskerar att bli smittade med följden av att fler blir allvarligt sjuka eller döda. Läs mer om skillnaden mellan svininfluensa och säsongsinfluensan här.
Påstående:
Vaccinet är framhastat och otestat. Man vet inte vad det har för effekt på folk.
Svar:
Först och främst, vaccinet är testat. Prototypvaccinet är testat på cirka 9000 personer, det slutgiltiga vaccinet på färre. Men vad man ska tänka på är att det här vaccinet och dess framtagning inte skiljer sig nämnvärt från framtagandet av vaccin mot säsongsinfluensan. Vaccinets grund är fortfarande densamma, vad som är nytt är själva delen som ska få immunförsvaret att reagera och göra oss, förhoppningsvis, immuna mot influensan.
De uppgifter som hittills finns rörande biverkningar av vaccinet visar att de är helt jämförbara med biverkningarna från vaccinet mot säsongsinfluensan. Läs mer om arbetet med att testa och godkänna vaccinet här.
Lite lustifikt kan man fråga om du har en helt ny bil som måste provköras efter att du stoppat in en ny stereo i den.
Vaccination med vaccinet Pandemrix
Påstående:
Läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline, som tillverkat vaccinet, har frånskrivit sig allt ansvar och kan inte åtalas om vaccinationen leder till dödsfall eller skador.
Svar:
Nej, detta stämmer inte, GSK har inte åtalsimmunitet. Läs mer här. Uppdatering: läs även fördjupningsartikeln kring misstolkningarna om ”åtalsimmuniteten”.
Påstående:
Vaccinet innehåller kvicksilver. Kvicksilver lagras i kroppen och kan ge upphov till neurologiska skador. Vi vet inte något om dessa effekter.
Svar:
Påståendet har en gnutta sanning i sig, men långt ifrån hur det egentligen ser ut. Influensavaccinet innehåller ämnet tiomersal som fungerar som konserveringsmedel. Tiomersal är en kvicksilver-förening som i kroppen bryts ned till etylkvicksilver som lämnar kroppen förhållandevis snabbt, även om en liten del stannar kvar under längre tid i kroppen.
Tiomersal används i vaccin för att förhindra bakterietillväxt då vaccinet kommer i förpackningar som innehåller flera doser. Denna typ av konserveringsmedel har använts sedan femtiotalet och har använts i storleksordningen miljarder doser. Både Värdshälsoorganisationen WHO och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) har studerat användandet och inte hittat något som skulle tyda på negativ inverkan. Läs mer om tiomersal och dess användning här.
Det finns högljudda organisationer som har hävdat, och fortsätter hävda, att tiomersal orsakar autism. Det finns dock inga belägg för att det skulle vara fallet, inga kopplingar mellan tiomersal och autism finns. Det bör också påpekas att mängden kvicksilver som finns i en dos Pandemrix motsvarar den mängd man får i sig genom maten på några dagar. Relevant är även att gränsvärdet för kvicksilver i en burk barnmat är fyra gånger högre än mängden kvicksilver som finns i Pandemrix per dos. Läs mer om tiomersal och kvicksilver här.
Slutligen, det finns en klar poäng med att använda konserveringsmedel i vaccin. Som exempel; 1928 vaccinerades barn mot difteri, i det här specifika fallet var det 21 barn som vaccinerades via en påbörjad behållare (utan något konserveringsmedel). En vecka senare hade 12 stycken av dessa barn dött av, vad som senare slogs fast, injiceringen av levande stafylokocker i deras blodomlopp.
Påstående:
Vaccinet innehåller adjuvans, där bland annat skvalen ingår. Man kan bli ytterst sjuk av skvalen och vi vet inte vad det har för effekter på kroppen.
Svar:
Adjuvans är vad man kan kalla en katalysator för vårt immunförsvar, att reagera på en redan liten dos med så kallade influensaantigen (det som immunförsvaret ska bilda antikroppar mot). Utan adjuvansen finns risken att immunförsvaret inte skapar en tillräcklig immunitet mot viruset.
I andra vaccin ingår inte adjuvans, men detta har sin förklaring i att de vaccinen bygger på virus som vi sedan tidigare har haft kontakt med och redan har ett visst ”immunologiskt minne”, vilket innebär att immunförsvaret lättare kan reagera på antigenet i vaccinet.
Skvalen finns också naturligt hos oss i kroppen, det är en ämne som bildas i mellanledet vid biosyntes av kolesterol. Skvalen finns med i vaccinet i adjuvansen som beskrivs ovan, och ökar på immunreaktionen på antigenet i vaccinet, även om kunskapen om hur exakt detta går till saknas. Det finns idag dock inga studier som tyder på att skvalen skulle vara farligt. Det pratas också här och där att skvalen skulle vara orsakan bakom det så kallade gulf war syndrome, men skvalen har avförts som utlösande/orsakande faktor.
Läs mer om skvalen och adjuvans här.
Påstående:
Det finns virus i vaccinet, alltså sprutas det in virus direkt in i kroppen. Det är knappast särskilt hälsosamt eller nyttigt.
Svar:
Det som återfinns i vaccinet är en avdödad form av viruset, en form som behövs för att immunförsvaret ska kunna bygga upp immunitet mot, i detta fallet, svininfluensan. Det är alltså inte den formen på viruset som vi får i oss om vi smittas av en influensa till exempel. Läs mer om hur det fungerar med avdödade virus här.
Påstående:
När man vaccinerade mot svininfluensan förra gången var det många som drabbades av det som kallas GBS, flera dog till och med. Det kan hända med det här vaccinet också.
Svar:
GBS, eller Guillain-Barré Syndrome, är en autoimmun åkomma som drabbar nervsystemet efter en infektion. Det som händer är att immunförsvaret retas till att få ytterligare en inflammatorisk reaktion, en reaktion som drabbar nervceller. Detta resulterar i domnader, stickningar och svaghet i kroppen.
Upptäcks sjukdomen och den behandlas blir de absolut flesta helt återställda. Låter man bli att behandla GBS kan bestående men uppstå och, i värsta fall, dödsfall inträffa. GBS uppträder i händelse av influensa eller andra virusinfektioner men också vid vaccinering. Risken att råka ut för GBS ligger på ungefär en på miljonen.
Varför GBS omnämns i och med svininfluensan beror på att 1976 vaccinerades en betydande del av USAs befolkning mot ett befarat svininfluensautbrott. I och med detta steg andelen drabbade av GBS till en på 100,000 (d.v.s. en risk på 0.00001), och ett 30-tal personer avled på grund av GBS. Av de ca 48 miljoner som vaccinerades utgör alltså dessa 30 en väldigt liten, men tragisk, del. Dock, och detta är väldigt viktigt att hålla i åtanke, har man inte kunnat knyta GBS-ökningen specifikt till vaccineringen. Faktum är att man inte kan svara helt säkert på varför risken ökade något.
Ingen annan vaccinering har resulterat i en ökning av antalet GBS-fall, och inte finns det heller några indikationer på att något annat skulle gälla för Pandemrix, eller influensan för den sakens skull (minns att den uppstår efter infektion). Dock har försiktighetsåtgärder vidtagits, genom att alla tecken på GBS ska rapporteras och bedömas just för att man ska kunna ha en chans att avgöra vad som kan orsaka det.
Läs mer om GBS och vaccination i denna artikel.
Tillägg: Det här är kanske en av de viktigare påpekanden (engelska) som kommit kring GBS kontra vaccin; det faktum att det är klart större risk att insjukna i GBS om man har haft influensan (40 till 70 personer per en miljon insjuknade) än om man tar vaccinet (1-2 per en miljon vaccinerade).
Avslutning
Sammanfattningsvis kan man säga att sjukdomen också har biverkningar. Man blir mottaglig för pneumokocker och riskerar en dödlig lunginflammation. (Bi)verkningarna hos sjukdomen måste vägas mot (bi)verkningarna hos vaccinet, och vaccinet är helt överlägset ur den aspekten.
Så, det var allt som vi hade att bjuda på idag här på Skeptikerskolan. Vi hoppas att ni fått lite matnyttigt med er från informationen ovan, kanske har vi till och med lärt oss något nytt. Då nätet flödar över av mer eller mindre seriösa sidor som siktar in sig på svininfluensan och vaccinering har vi samlat ett antal, i vårt tycke, intressanta länkar här nedan. Alla länkar leder till svenska sidor. Vi kommer dessutom att posta en hel del länkar i kommentarerna till denna artikel, men då blandar vi friskt mellan svenska och engelska.
Relevanta länkar:
– Tack för idag, slut för idag –
Read Full Post »