Veckans Tankebrott: Pi-rapes!

Och som om vi behövde mer bevis på att vi är lata på den här bloggen… Jaja, sluta klaga och läs istället.

Likställande av valaktivister med vaginainkräktare

Vecka: 23-24
Brottstitel: Likställande av valaktivister med vaginainkräktare
Sammanfattning: Veckan efter EU-valet postar den centerpartistiska riksdagskvinnan Annika Qarlsson följande text på sin blogg:

Många ha senaste veckan försökt ge svaren på varför det gick som det gick i EP-valet. Tänker inte bidra med någon lång utläggning på vad jag tror. Däremot så finns en tanke och en reflektion kopplat till Piratpartiets framgång med många unga män som lagt sin röst på dom för att värna den personliga integriteten. Tänker på statistiken som kom härom dagen som visar att det är ofattbart många unga kvinnor som våldtas av unga män som de känner lite grann eller lite mer.

Och jag får inte ihop det – tycker unga män att integritet är viktig eller tycker de inte det???

CJs kommentar:

Innan hatfesten verkligen börjar så kan vi först konstatera att fru Qarlsson gjort avbön på sin blogg efter att uppmärksamheten blev lite väl mycket. Så illa att det blev en ursäkt nummer två idag. Vad jag dock tycker att läsarna bör göra är att ta en fundera kring vad avbönen egentligen består av.

Jävligt klantigt att skriva så att många uppfattar det som att jag anklagar dom för att vara våldtäktsmän. Fel av mig ! Helfel av mig !!!

Ursäkten tar hand om en tolkning som faktiskt jag, och en hel del med mig tror jag, absolut inte gör.

Min tolkning av hennes första inlägg är att hon tycker att ”vi” unga män (inte helt sanningsenligt men en majoritet så låt gå) har prioriterat att försöka få ladda ner gratis istället för att skydda Sveriges kvinnor. Det är inte bara en felaktig analys utan också en fruktansvärt ohederlig sådan. Komplett med en halmgubbe och lite annat smått och gott.

Nog för att det kan svida att vara omsprungna av ett parti som lyckats entusiasmera massorna klart mer effektivt än vad Sveriges så kallade mest ”integritetsvänligaste” parti, gör men nog kan en riksdagsledamot lägga band på sina formuleringar så att man inte angriper 7,1% av väljarkåren?

Något man dock kan vara rätt säker på är att postningen inte tas för vad det är av läsarna, en trådfis av stora mått, utan anses vara kanske världshistoriens största skymf. Så, debattens vågor kommer att gå höga och krav på ursäkt har och kommer att höjas. Och mitt i allt detta har ytterligare en i grunden välmenande (med avseende på kvinnofridsfrågan) men ack så oskarpt verktyg sett till att föra kvinnosaksfrågan tillbaka några steg.

Anundis kommentar:

Kanske det vid det här laget börjar klarna att riksdagsledamotstatus inte automatiskt medför skarpsynt argumentation och tankeprocess, i fall att någon därute skulle behaga sig att påstå att våra folkvalda besitter särskild tankekapacitet som berättigar den beslutsfattande rollen.

Antingen är Qarlssons klavertramp ett ärligt tecken på att rastvisslan blåst i hjärnkontoret, eller så, om man klär sig i den cyniska dräkten, är det ett medvetet (men ack så taffligt) försök att misstänkliggöra piratpartister tillika ungdomar med starka åsikter. Vi vet ju alla sen gammalt att vad ungdomar tycker och tänker är helt ointressant och i bästa fall naivt, eftersom de bara slåss och knarkar och stjäl och skolkar och ljuger och skojbögar och boffar tändargas, när de inte super förstås, och våldtar tjejer efter att de hittat dem desperat utfläkta på allehanda dejtingsajter där de hittade dem när de finkammade nätet efter bombrecept och piratkopierade ultravåldsspel.

Skämt åsido och raljerande i all ära, men kan verkligen Qarlsson ha halkat så illa i härledningstrappan? Något annat än feltänk är svårt att utläsa ur hennes besynnerliga fråga. Hur kan man ens formulera en sådan sned tanke och inte se misstaget innan man trycker på ”Visa hela världen hur jag tänkte snett här”-knappen?

Jag undrar just hur hennes resonemang ser ut kring andra frågor som hon är med och beslutar om i riksdagen. Synar man logiken och det underförstådda i hennes redan välspridda inlägg kan man undra hur hon framställer andra funderingar, och vilka konsekvenser det får för eventuellt beslutsfattande.

Om det istället för en (alldeles troligt felaktig) piratpartister-är-våldtäktsmän-tolkning är frågan om den tolkning som CJ talar om här ovan är det knappast bättre då heller. Nej, vi har här inte bara ett exempel på tankebrott. Vi är faktiskt förärade ett exempel på ett tankebrott som förblir ett tankebrott även om det tolkas välvilligt. Om det tolkas som att man antingen är engagerad i integritetsfrågor eller har åsikter om jämställdhets- och kvinnovåldsfrågor, även då har Qarlsson uppenbarligen formulerat sig illa. Tolkas det som det nog var tänkt att framstå var det ändå pinsamt formulerat och ger i bästa fall en ”suck, dessa politiker igen…”-respons som inte ökar hennes trovärdighet.

Det är svårt att se vilken tolkning av Qarlsson inlägg som skulle göra formuleringen försvarbar. Mången reaktion på det har helt klart i många fall varit överdriven, även här framlagd med hejdlösa hyperboler. Retoriska spetsfundigheter till trots, den här typen av feltänkta resonemang (vad än hon egentligen menade) är inget vi vill se att våra folkvalda använder sig av.

Veckans nästan Tankebrott:

• Inför EU-valet visade Aftonbladet exakt hur obundna man var. ALL HAIL THE GLORIOUS PARTY!
• 20-årsdagen av massakern på Tiananmen-torget var inget som myndigheter ansåg var värt något särskilt. Man ägnade sig åt den i högstadiet så populära ”luften e fri”-leken.
• Att vara emot skolavslutning i kyrkan är som att rösta på SD
• Vem gör mest fel, anmälaren av en webbplats som främjar urträde ur kyrkan eller att ta betalt för en tjänst som ”egentligen” är gratis?
• Italienska polisen ägnar sig åt hederliga intimideringsfasoner under biennalen
• Något att läsa för de som slänger sig med ”har du rent mjöl i påsen…”-argumentet. Tips; slå upp teknologiska imperativet…
• Om du hittar ett USB-minne tillhörande försvarsmakten kanske du ska fundera en och två gånger om du tömt cachen på din egen dator efter porrsurfningen

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Att ta liv är att rädda liv…

Veckans och veckans… snart börjar vi komma in på 1.32 vecka per artikel, men det är ju tanken som räknas!

Att ta liv är att rädda liv

Vecka: 22
Brottstitel: Livtagande av läkare som utför laglig procedur
Sammanfattning: George R. Tiller var en av ungefär tre läkare i USA som utförde sena aborter då fara förelåg för den havande kvinnans liv. Den 31 maj sköts George Tiller till döds i den kyrka han tillhörde, och den uppenbara orsaken till detta var hans yrke.

67-årige Tiller var på väg in i kyrkan i Wichita när han mördades vid 10-tiden på förmiddagen, lokal tid, uppgav tidningen Wichita Eagle. Enligt den lokala tv-stationen KWCH letar polisen efter en vit man i åldern 50-60 år, som ska ha lämnat platsen i en blå Ford Taurus.

…

George Tiller har även tidigare varit utsatt för våld och protester. 1986 exploderade en bomb på taket till hans klinik och skadade byggnaden svårt. 1993 sköts Tiller i båda armarna utanför sin klinik. Han klarade sig utan men och gärningsmannen dömdes till elva års fängelse.

1991 arresterade polisen närmare 2.000 personer som under en hel sommar demonstrerade utanför kliniken, skriver Sky News.

Sedan våldet mot abortläkare vidtog i USA i början av 90-talet har åtminstone nio personer dödats, alla dåd utförda av abortmotståndare.

CJs kommentar:

Min kommentar kommer inte att handla om abortmetoder och inte heller kommer jag diskutera det moraliska i ställningstagandet för eller mot abort. Istället har jag bestämt mig för att koncentrera mig på hur man hanterar denna situation i USA.

Likt rasfrågan är den här debatten otroligt infekterad i Förenta Staterna, det går helt enkelt inte att föra en saklig debatt kring ämnet utan att sjunka ned i de gamla eldställningarna på moralisk mark. Men vad som har skett de senaste dagarna är att man flyttat positionerna till ett högre plan där man istället för ”kvinnans val” kontra ”fostrets rättigheter” nu siktar in sig på ansvarsfrågan.

Många på den utpekade våldssidan, men även ”vanliga” pro-lifers, var snabba ute med att deklarera att man absolut inte a) var att skylla för detta dåd och b) gladdes åt denne mans död.

It now falls to pro-life leaders like myself to stand strong and unflinching in the face of the unjust criticism we will now endure because of his killing. And so I turn my attention to the attacks that will follow his death.

We must use this as a “teaching moment;” a chance for “dialogue” with our fellow Americans concerning this terrific holocaust of the unborn.

…

Of course we are peaceful; that is why this horrific shooting in a church has immediately garnered national attention. It is precisely because we are peaceful that Dr. Tiller’s killing sticks out like a huge wart on an otherwise flawless complexion. If abortionists were gunned down every week, it would gather no more attention than crack dealers who are gunned down every week.

Tiller har även varit uppe bland USAs stora ”talking heads”, där kanske Bill O’Reilly (föga förvånande) står ut lite mer än de flesta:

On Monday, Media Matters for America, a left-wing group that catalogs what it calls “conservative hate speech,” published a 2006 clip from Mr. O’Reilly’s radio show in which he said, “If I could get my hands on Tiller,” followed quickly by: “Well, you know. Can’t be vigilantes. Can’t do that. It’s just a figure of speech.”

…

On Monday night, Mr. O’Reilly rejected those questions, saying instead that “far-left zealots” and “Fox News haters” were exploiting Dr. Tiller’s death by taking aim at his commentary. Citing estimates published by The Washington Times that Dr. Tiller had performed 60,000 abortions, he wondered why his critics were not writing about “the 60,000 fetuses who will never become American citizens.”

Även om det känns lite konstigt så finns det faktiskt en poäng, om än mikroskopisk, med det som O’Reilly påpekar. Likväl som pro-life-folket slår ut med händerna och agerar oskyldiga så spenderar pro-choice-sidan sin tid med att försöka knacka in så många konservativa skallar man kan, som om man gjorde upp för gammal ost. DailyKOS och Huffington Post är bara några exempel men faktum kvarstår; att gå fram med en jordfräs för att få bort löven från gräsmattan är inte en särskilt effektiv metod.

Konkret kan vi dock konstatera att det Tiller ägnade sig åt var kanske moraliskt tveksamt i mångas ögon, men inte olagligt. Om två läkare rekommenderade insatsen i sken av att den havande kvinnan skulle få permanenta skador är sena aborter tillåtna i ett antal delstater, bland annat gäller detta Kansas där Tiller verkade.

Att peka ut personer som ”barnamördare”, stå utanför kliniker och skrika, skicka hot både till klinikpersonals hem och arbete och helt enkelt skaffa sig ett tonläge som starkt påminner om militanta sekter gör att antiabortrörelsen i USA primärt, och den globala abortrörelsen indirekt, är de med verkligt blod på sina händer.

Det som förvånar mig i det här fallet är hur snabbt den konservativa rörelsen var på plats att försvara det egna ställningstagandet och den nivå på debatten man hållit. När Sarah Palin viftade med terroristkortet under valkampanjen 2008 var det många som mös över hur man kunde koppla samman presidenten med påstådda terrorister och en våldsam vänsterrörelse. Nu när en rörelse som uppenbart ägnar sig åt det man verkligen kan kalla terrorism återigen visar sitt fula tryna finns det inte ord som kan klä denna avsky inför dessa politiska angrepp på kyrkan och de konservativa.

Och ja, jag anser att bland andra svenska, aktiva antiabortrörelser bör ta sig en funderare över hur man framför sitt budskap idag. För håller man en aggressiv, primal nivå på debatten och ens publika demonstrationer har man visat att inget av de lärdomar man kunnat dra från USAs kamp med denna terrorrörelse har gått fram. Eller det kanske uppskattas att man visar deras barn bilder på skjutna och svårt skadad vårdpersonal, endast för att rädda liv?

Vi är absolut inte på den nivå som hålls i USA men risken finns att retorikens volym ökas allt eftersom, för att nå igenom bruset och för att synas. Med en sådan massiv rörelse rör man upp bottenslam, och allt som ryms där uti…

Anundis kommentar:

… inkommer när han tillfrisknat. Vilket borde vara vilken stund som helst.

Veckans nästan Tankebrott:

• Några har inte läst Förenta Staternas Självständighetsförklaring:

We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness

• Och här på hemmaplan har vi en kulturminister som liksom sina företrädare från (s) inte har förstått att man inte kan stänga av sin roll närhelst det passar.
• Fransk lärare nekas inträde till offentlig inrättning på grund av att han är känd för sina åsikter via sin blogg

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Tro går före behandling…

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Nu har vi låtit Veckans Tankebrott ligga och lagras ytterligare en vecka för att få fram den allra renaste dumhet.

Tro går före behandling

Vecka: 20 & 21
Brottstitel: Avbrytande av behandling för att tillgodose religiös övertygelse och woo-behov
Sammanfattning: Den 13-årige amerikanen Daniel Hauser har diagnosticerats med cancer i lymfkörtlarna, Hodgkins lymfom. Som tur är är detta en väldigt godartad, och förhållandevis lättbehandlad, form av cancer. Utsikterna för överlevnad vid behandling med cellgifter och/eller strålbehandling rör sig kring 85-98% för en femårsperiod.

Tyvärr har Daniel bestämt sig för att han inte vill ha fortsatt behandling, och hans beslut stöds av föräldrarna:

Daniel Hauser has what doctors consider one of the most curable types of cancer, Hodgkin’s lymphoma.

But the 13-year-old from Sleepy Eye, Minn. and his parents don’t want him to have chemotherapy and radiation, the standard treatments. For the past three months, they have ignored the advice of his cancer specialists and turned to natural therapies, such as herbs and vitamins, instead.

Now they are going to court to defend their decision.

Ett domstolsbeslut senare var föräldrarna beordrade att ta Daniel till en läkare för att bedöma hans hälsotillstånd. Nu ser det ut som om mor och son flytt till Mexiko för att ”skydda sin tro” (anm: och idag står det att läsa att de tagit sig tillbaka).

CJs kommentar:

Och kanske det sorgligaste med den här historien är att det verkar som om den religiösa frihetstörsten egentligen är något så mänskligt som rädsla inför behandlingen. Tydligen dog Daniels faster efter sviterna av cancer, där cellgiftsbehandling hade en framträdande roll. Dessa fall, där föräldrars rätt ställs mot barns ve och väl, är alltid väldigt svåra att förhålla sig neutral till. Personligen blir jag genuint upprörd när föräldrar hellre sätter sitt barns liv i fara än att ge dokumenterat fungerande vård en chans att verka. Dock är det  inte sällan som det är starkare krafter som strömmar bakom kulisserna än bara religion. I det här fallet verkar det vara en fråga om att Daniel var rädd för fortsatt behandling då han sett hur behandlingen påverkade hans faster.

Att i det läget ”tvinga” sitt barn till att genomlida ytterligare skräckfyllda behandlingar kan vilken förälder som helst tveka inför. Men vad som gör detta till ett sådant skrämmande fall är att föräldrarna inte försökte be om terapeutisk hjälp till sin son utan åberopade religionen som ursäkt. Vad som gör det hela än mer cyniskt är att man verkar ha nyttjat en nyskapad indiansk religion för att ytterligare skydda sig mot möjliga, juridiska hinder.

Som påpekas i sammanfattningen så är denna cancerform en av de cancerformer som svarar bäst på cellgifts- och strålbehandling.

In one recent European trial, the 5-year survival rate for those patients with a favorable prognosis was 98%, while that for patients with worse outlooks was at least 85%

Det här är inte det första fallet med en person som vägrar fullfölja en behandling med god prognos, och det lär inte vara den sista. Men vad som behövs är en genuin och ärlig debatt kring dels föräldrars rätt och ansvar samt vilka mått av tvång får samhället tillgripa för att skydda sina invånare från fatala beslut. Personligen vet jag vartåt jag lutar men samtidigt är det ett trauma som verkar ligga bakom detta, ett trauma som kläs i religiös övertygelse. Att då integritetsmässigt våldföra sig på ett barn vinner ingen på. Intervjuade läkare hade svårt att se hur en behandling skulle kunna gå till om Daniel skulle fysiskt motsätta sig den.

Anundis kommentar:

I det här fallet finns så många fel. Det första är det uppenbara; att man mot förmodat bättre vetande undviker väletablerad och dokumenterat effektiv behandling. Jag förstår mycket väl att det känns hemskt att utsätta sitt barn för en uppenbart känslomässigt och möjligen även fysiskt plågsam behandling, men ter sig inte alternativet än mer avskräckande; att eventuellt mista sitt barn, trots så goda chanser till tillfrisknande?

Det andra felet är det ytterst tveksamma beslutet att ägna sig åt alternativmedicinska behandlingar som saknar belägg för effektivitet. Visserligen är nog det rationella tänkandet inte det första som slås på i sådana svåra stunder, men av allt att döma hade folk i omgivningen bestämt förespråkat riktig medicin och försökt få föräldrarna på bättre tankar.

Det tredje felet är tillflykten till religiösa föreställningar som ursäkt för att försumma bästa möjliga vård. Det är inte bara fegt, det är rentav galenskap. Precis som CJ skriver borde istället sjukvårdsapparaten göra sitt yttersta för att erbjuda hjälp så att hela familjen skulle acceptera situationen, och inse följderna av deras val.

Möjligheterna att åberopa religiösa skäl som skäl för att slippa ge sitt barn behövlig vård (bara de sex sista orden tillsammans är absurda!) är inte annat än vållande till annans död (varför inte rentav mord? Det är medvetet och konsekvenserna är tydliga), även om måhända juridiken i de enskilda staterna må vara av annan uppfattning. Religiösa övertygelser är privata och inget någon stat eller myndighet ska ställa sig över, men när samma religiösa uppfattningar får konsekvenser som utan religiösa förtecken hade varit solklara fall av försummelse av barn och i många fall också brottsligt, då är det läge att dra i nödbromsen.

Sorgligt nog är detta inte det enda fallet man kunnat läsa om på senare år som handlat om religiös frihet kontra barnens välmående. När någon frågar ”vad är det för farligt med lite vidskepelse och tro?” kunde detta fall, tyvärr, bli ytterligare ett tragiskt exempel att visa upp. Glädjande nog  verkar det som att Daniel nu ska få den vård han behöver, men det gör inte hela händelsen mindre viktig att lyfta upp.

Veckans nästan Tankebrott:

• Tyskland har svaret på hur man sätter stopp för allt våld i hela samhället, förbjud paintball.
• Britterna fortsätter sitt försök att omforma samhället efter Orwells utopibeskrivning, nu ska man testa GPS-styrd hastighetsbegränsning i bussar och taxibilar. Hur många månader innan det föreslås bland privatförare?
• Aftonbladet tar existerande enkät från nätet och omformar det efter eget huvud, tar bort Piratpartiet och Sverigedemokraterna från valmöjligheterna.
• Om man får tro Jonas Gardell löstes alla brott innan nätet… typ.
• Även om det är för tidigt att skrika ”valfusk” så är detta åtminstone väldigt pinsamt. Är man valförrättare ska man ha järnkoll på vad som gäller.
• Har Last.fm bistått RIAA med användardata, via moderbolaget CBS? Ser onekligen ut så…
• Att folkomrösta om saker som berör vetenskap brukar inte båda gott. För det mesta är folk väldigt lättimponerande av woo, och de lederhosen-beklädda schweizarna är inget undantag.

Till sist, detta förtjänar nästan en egen bloggpostning; Två män, far och son närmare bestämt, tror sig ha hittat en nyckel till autismens utbredning.  Svaret stavas testosteron. Så naturligtvis är svaret att kemiskt kastrera de pojkar som diagnosticerats som autistiska. Denna process kopplas ofta till en behandling som är tänkt att driva ut tungmetaller från kroppen (läs: kvicksilver), en behandling med potentiellt farliga bieffekter.

Each component of the Geiers claims are not only not proven, the scientific evidence is against them. It is pretty clear now from multiple studies that there is no association between mercury or vaccines and autism. Autism is not a form of mercury or heavy metal poisoning. Chelation therapy, which itself is risky, is of not benefit in autism. And high testosterone levels do no cause autism.

Att använda metoder som grundligt motbevisats av vetenskapen är inte bara oetiskt utan farligt och ohederligt. ”Förbannade molusker” hälsar vi från Tankebrott och hoppas att vi aldrig behöver skriva om något liknande i Sverige.

Samt att inga vurmare för just molusker tar illa upp av ovan nämnda liknelse.

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Anglosaxiskt återtåg till medeltiden

Det hände inte så mycket förra veckan så att eeeeeh… Nej, allvarligt. Vi var lite lata och hade tillräckligt mycket på bordet för att skrinlägga Veckans Tankebrott till denna vecka istället.

Anglosaxiskt återtåg

Vecka: 18 & 19
Brottstitel: Irländskt justitiedepartement försöker återinföra förbud mot hädelse – miljonbot som påföljd
Sammanfattning: Ett lagförslag från irländska justitiedepartementet gör ett försök att göra hädelse av religioner ett brott som kan ge upp till 100,000 euro i böter:

Minister for Justice Dermot Ahern proposes to insert a new section into the Defamation Bill, stating: “A person who publishes or utters blasphemous matter shall be guilty of an offence and shall be liable upon conviction on indictment to a fine not exceeding €100,000.”

Förutom en förhållandevis stor bötessumma ska polisen ha rätt att göra husrannsakan för att beslagta det hädiska materialet:

Where a person is convicted of an offence under this section, the court may issue a warrant authorising the Garda Síochána to enter, if necessary using reasonable force, a premises where the member of the force has reasonable grounds for believing there are copies of the blasphemous statements in order to seize them.

Labours representant i lagfrågor, Pat Rabbite, försökte mildra lagförslaget med att:

reduce the maximum fine to €1,000 and exclude from the definition of blasphemy any matter that had any literary, artistic, social or academic merit.

CJs kommentar:

Man kan tro att i dessa upplysta tider så skulle ett förslag kring hädelse mötas med en axelryckning och kanske ett snett leende, ”hädelse, är inte det lite väl Inkvisitionen?”. Men inte på Irland, här är religion en dödligt allvarlig affär  och med tanke att nästan 95% tillskriver sig någon form av organiserad religion är det inte svårt att förstå varför. Alla västländer idag tillskriver vikten av yttrandefrihet så pass stor betydelse att den är i stort sett oantastlig, med några få undantag.

Med tanke på den inställningen så är det svårt att se hur man, med ett medlemskap i EU i ryggen, ens fundera på att införa förbud mot hädelse. Och jo visst, det kan mycket väl vara en avkänning av den politiska opinionen, ett test helt enkelt. Men oavsett intention så är det en skrämmande utveckling som tyvärr allt mer börjar få eko i vår del av världen, senast i form av den icke-bindande FN-resolutionen kring hädelse (Tankebrotts kommentar). Kanske är det mest ironiska i det här fallet att man säkerligen skulle ha tillämpat lagstiftningen i de fall av utnyttjande av barn som förekom inom irländska katolska kyrkan.

Dessa försök till att sätta munkavle på befolkning är inte bara dumt, det är rent skamligt. Att som Labours representant försöka tillmötesgå dessa krafter är en form av medlöperi som, om än välmenat, leder till öppnande av dammluckor som blir mycket svåra att stänga efteråt. Hemmavid har den ack så konstiga termen islamofobi muterat vidare till att nu även vara släkt med kristofobi (fram till 4 juli kan man se programmet om kristofobi på SVT Play). Enligt Lennart Sacrédeus (lite lustigt namn i sammanhanget) får kristna idag till och med utstå ”fientlig retorik”, hemska tanke.

Nej, låt oss hoppas att de mer upplysta och humanistiska krafterna på Irland ser till att förpassa detta lagförslag dit det hör hemma, en eckumenisk papperskorg. Låt oss dessutom verka för att våra folkvalda inte ens överväger att fingra på något snarlikt. Det finns bara så många sekunder man står ut med att se Maria Hasselgren sitta i tv-soffan och beklaga sig över alla styggingar som antyder att katolska kyrkan skulle vara toppstyrd och i osynk med resten av omvärlden.

Det är antingen det eller så får vi mynta ateistofobi. Se bara hur många kristna som anklagar icke-troende för morallöst leverne, förintelsekrig och så vidare. Jag äro kränkt!

Anundis kommentar:

Man undrar lite stilla – egentligen inte alls så stilla – hur tankegångarna går när utkastet till ett sådant lagförslag formar sig. Menar man att vissa idéer, hur stora anhängarskarorna än må vara, är oklanderliga? Immuniserade mot satir, i vissa fall av välförtjänt hån och förakt?

Med FN:s bugande inför demokratins och yttrandefrihetens förkämpar ser det ut som att religion återigen söker den upphöjda status den hade i sina forna dagar, före upplysningstiden och dess ideal. Är det en motvikt mot ökad sekularitet? Har religionskritiker världen över lyckats så bra med sin kampanj att det enda sättet att skydda den döende dandyn är att lagstifta mot hädelse?

Nu är visserligen inte hädelse alla gånger lika sofistikerat eller välformulerat som en tirad av de vältaliga debattörer man ser inom området, men även hädelse kan ha en viktig funktion. Den är polemisk, om än rentav attackerande och rå, men likväl en antites. ”Jamen, jag blir kränkt!”, protesterar nog mången drabbad. Nej! Du blir inte kränkt, det är det du tror på som är målet för attacken, och klarar inte du av att göra den distinktionen är det dags att distansiera sig från det du baserar din existens på. Är du din tro? Är du inget utan den?

Men ytterligare frågetecken uppstår i och med stycket ovan. Definitionen som anges för det tänkta brottet öppnar upp för en hel här av betydelseglidningar, som brukligt följer med inskränkningar av yttrandefriheten. Så kallade ”substantial number of the adherents of that religion” måste känna sig träffade, och syftet med uttalandet eller utrycket måste vara att uppöra, enligt lagförslaget. För det första, när blir en mängd troende ”substantial” i mängd och, för det andra, vad är upprörande om inte just det som bara de träffade anger som sådant? Var dras då gränsen för vad denna ”substantial number” anger som stötande? Är det, att bli stött å sin religions vägnar, verkligen ett hållbart argument för att hindra någon från att uttrycka sig?

Yttrandefrihet innebär inte frihet från yttranden man inte gillar; det är just att tillåta sådana som måste utgöra orsaken till att ett sådant begrepp överhuvudtaget existerar. För vad vore meningen med att uttryckligen bara tillåta positiva yttranden som ingen potentiellt känner sig kränkt av, eller värre, som inte en religion kränks av?

För mer utbroderade tankar kring ämnet rekommenderas bl.a The Blasphemy Debate (direktlänk till mp3-fil), och On Free Speech and Freedom of Expression.

Veckans nästan Tankebrott:

• En del amerikanska soldater jobbar på att etablera kristendom i Afghanistan. Smart att sätta ett rejält propagandavapen i händerna på de extremistiska krafterna…
• Jobba som journalist, skicka brev till myndighet som privatperson, sparkas som en förrädare. Fransk journalist vid TF1 skickar mail till kulturdepartementet i egenskap av privatperson, blir uppkallad till sin chef som läser ordagrant ur mailet och får sedan sparken. You stay classy, San Diego!
• I USA äger du inte dina dvd’er, du har bara köpt ett lån av dem.
• Söta kattungar är guds förtjänst, krig och elände är människans fria vilja. Auschwitz, människans fria vilja således. Men ett hittat nödrop, det är Guds förtjänst.
• Homeopater rider på vågorna från paniken kring svininfluensa
• Demokrater ligger bakom influensaepedimier… och zomg! Under spanska sjukan var det Woodrow Wilson som var president, det var alla bevis vi behövde!
• ”Vi vill inte veta vad som sägs, bara när, var, vad, hur, via vilken operatör och hur länge”. Britterna visar varför Orwell skrev den utopiska boken 1984 i England.
• Problem med att skilja vetenskap från teologiskt önsketänkande råder i Stenumgaards värld, men OrsakVerkan reder ut begreppen.
• Och slutligen; Lägg lagförslag om att fängsla bloggare som säger dumma saker. Ljug sen om omfattningen…

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Juridiskt Uppfattningsmisstag

Hmmm, ser inte ut som om det hände något dumt förra veckan. Inget alls. Jo kanske, en liten en…

Juridiskt uppfattningsmisstag

Vecka: 17
Brottstitel: Att missuppfatta tillhörigheten till bakåtsträvande upphovsrättsorganisationer som förkovring
Sammanfattning: Domaren i The Pirate Bay-målet, Tomas Nordström, har visat sig vara medlem av två upphovsrättskonservativa organisationer (DN, SvD) . Trots detta engagemang har han inte ansett sig jävig på något sätt.

Det handlar om föredrag och seminarier. Jag ser det som att det främjar min kunskap på området eftersom det är viktigt för mig att känna till debatten och utvecklingen på området.

Dels är det föreningen Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU) men också Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd (SFIR).

… som enligt egen utsago ägnar sig åt att ”främja intresset för och kunskapen om det industriella rättsskyddet, främst patenträtt, varumärkesrätt, mönsterrätt, växtförädlarrätt, namn- och firmarätt samt skydd mot otillbörlig konkurrens.”

Denna misstanke om jäv har lett till ett antal JO-anmälningar samt åtminstone ett krav på att rättegången tas om.

CJs kommentar:

Egentligen är det svår att veta i vilken ände man ska börja i den här soppan. För egen del tycker jag faktiskt att det spelar mindre roll med vilka intentioner som domare Nordström var med i SFU. Bara det blotta faktum att föreningen så sent som för ett och ett halvt år sedan hade följande formuleringen på hemsidan:

Den [anm: SFU] har till ändamål att genom föredrag, diskussioner, studiedagar och publikationsverksamhet främja kunskapen om upphovsrätten och dess närstående rättigheter och att bidra till rättsområdets fortsatta utveckling. Bland medlemmarna finns upphovsrättsligt intresserade representanter för alla former av skapande litterär eller konstnärlig verksamhet, liksom för verksamheter inom film, radio och television, fonogram, press, förlag, industridesign och software.

… borde leda till att man åtminstone funderar över sin lämplighet som domare i just detta mål.

Idag är texten, naturligtvis, en annan:

Föreningen tar inte själv ställning i rättspoltiska frågor och svara därför inte heller på remisser. Bland medlemmarna finns företrädare för olika rättighetshavargrupper, personer verksamma inom medie- och teknikbolag, akademiskt verksamma personer, advokater, företrädare för utbildnings- och bibliotekssektorn samt andra personer som rent allmänt är intresserade av upphovsrätt.

För det första, som sagt; det är rätt konstigt att inte fundera på om man är jävig när man tillhör en förening med ovan nämnda agenda/intressen.

För det andra är det lite märkligt att Nordström inte ser det som problematiserande att en av musikindustrins advokater på åklagarsidan i målet som domaren ska driva sitter som styrelseledamot i SFU. Därtill är det värt att notera att även Monique Wadstedt, filmindustrins företrädare, figurerar i SFU, om än bara som medlem.

Samt, slutligen, att föreningens ordförande, Jan Rosén, inte riktigt gjort sig känd som en kramare av upphovsrättsreformation:

Även om vi skulle vilja så kan vi inte … Vi sitter fast … Upphovsrätten är en spelpjäs som inte kan flyttas.

För det tredje verkar det som om den ovan nämnda föreningen SFIR stoltserar även de med en något konservativ syn (pdf-varning) på imateriellrätt:

För att komma åt piratverksamheten framstår just de straffrättsliga sanktionerna som den rätta sanktionsformen

Slutligen tar Oscar Swartz sig en titt på vad medlemskap i SFU innebär. Det visar sig att SFU är en nationell grupp ansluten till Association Littéraire et Artistique Internationale (ALAI), en internationell förening som ägnar sig åt att förespråka artistens rätt/upphovsrätt. Direktmedlemskap i föreningen går inte då man, vid önskan om medlemskap, ska ansluta sig till den nationella gruppen, i det här fallet SFU. Vad innebär det då att vara medlem? Tja, man går till exempel med på följande:

I. Terms for Membership

Any person or legal entity interested in authors’ rights, and not at risk of being influenced into taking up positions that are inconsistent with the principles of literary and artistic property, may make application for membership of ALAI.

Death by a thousand cuts brukar man kalla den form av uppenbarelse då summan är större än den ingående delarna. I det här fallet kanske man skulle kunna bortse från en av dessa incidenter men med korten på bordet ter det sig förhållandevis klart, för en enkel lekman som jag, att Nordström varit delikatessjävig.

Som grädden på moset kan vi också konstatera att Nordström var involverad i den uppmärksammade raiden mot Bahnhof 2005. Det finns mycket pikant att diskutera med den händelsen, men en nyligen skriven kommentar på Oscar Swartz blogg får nog anses vara utöver även detta, som en liten passus helt enkelt:

Det var noga planlagt i månader i detalj.

Det fanns pressmeddelanden som var skrivna i förväg. Herr Ponten kom ner och stod beredd med filmkamera när kronofogden kom. Sen dök plötsligt polisen upp som på beställning, ett riktigt trolleritrick minsann!

…

De [anm: Antipiratbyrån] frågade oss om vi kunde hjälpa till att sprida och plantera trojaner hos våra kunder (och även externt). Det skulle vara nån form av ”mätning” som de ville göra…

Kommentarens författare är Bahnhofs VD, Jon Karlung.

Slutligen, för de som är intresserade av juridiken bakom just denna situation och möjligt jäv kan läsa Jakob Heidbrinks välskrivna postning i ämnet.

Anundis kommentar:

Efter CJ:s gedigna och utförliga genomgång ovan finns det inte mycket att tillägga, men framhävas bör ändock det faktum att domare Norström rådde en av nämndemännen att lämna uppdraget:

– [Tomas Norström ] frågade rakt ut om jag är med i någon förening. […] Han var orolig för vad som skulle kunna hända om jag satt kvar i rätten.

Här förstår man att Norströms erfarenhet och expertis förhindrade en möjlig jävssituation för nämndemannen i fråga, men kanske var hans egna (eventuella) åsikter och/eller ideologiska ståndpunkt kring upphovsrättsfrågor så invanda och självklara att han inte ens tog dem i beaktning. Detta i sig talar för att han själv uppenbarligen inte bör eller kan bedöma sig själv som möjligen jävig på ett trovärdigt sätt.

Förklaringen, eller bortförklaringen om man så vill, som Norström ger är i bästa fall den av en naiv person, och i sämsta fall en lögnares. Oavsett hur det ligger till var aldrig de båda föreningarnas agenda dold, särskilt inte för en medlem, vilket än mer talar för att Norström ägnat sig åt någon form av objektivitetskompromisser i fallet.

Det kan spekuleras i huruvida detta var känt av försvaret och/eller de åtalade redan innan domen kungjordes, men att det sparades som ammunition i händelse av en fällande dom, för att förstärka bilden som sprids av en korrumperad industri. Det faktiska förhållandet rörande dessa spekulationer är, och kanske förblir, höljt i dunkel – ett avslöjande av ett sådant rävspel kan slå tillbaka i negativ bemärkelse – men tanken lockar. Betänk alternativen:

• De åtalade går fria, trots att domaren har en trolig jävig inställning, vilket då ger en starkare och politiskt mer flärdfull seger, eller;
• De åtalade fälls, och den i branschen något insyltade domaren framhålls som tydligt personligt intresserad av rättens utfall, varför också domens legitimitet ifrågasätts.

I vilket fall som helst, oavsett sanningen i tankeexperimentet om det taktiska spelet, är Norströms trovärdighet underminerad, och därmed också domen som sådan. Diskussionerna och debatten kring detta kommer med all säkerhet att fortsätta. Det måste, tack vare den uppmärksamhet fallet har fått, stå tämligen klart att en bedömning att Norström inte varit i jävsposition med all säkerhet inte kommer att accepteras lättvindligt, av vare sig de åtalade eller allmänheten.

Ett annat tankeexperiment, att Norström har eller hade haft samröre med och varit medlem i organisationer knutna till de åtalade är också intressant att beakta. Hur reaktionerna på ett sådant omvänt scenario hade blivit kan nog alla föreställa sig.

I ett mål av sådan enorm vikt för den nya tidens medier och kommunikationssamhället i stort samt för debatten kring dess kontrollmekanismer och  förbuds- och övervakningslagar gagnas till syvende och sist alla parter av  renhårigt spel.

Veckans nästan Tankebrott:

• Alla som åberopar ”rent mjöl i påsen”-argumentet kan ta sig en funderare på vad tjejer som byter om på väg till balen har med terrorister att göra. Det här är precis det man sagt inte ”kan” hända.
• DN försöker få till en nyhet om att kontaktsajter fungerar. Föga överraskande vill folk ha kontakt med unga, lagliga tjejer.

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Våldtäktspiller & bakhållsmetastudier

Då påskledighet kom emellan har det tagit något längre tid att få fram Veckans Tankebrott. Dock ser det inte ut som om verkligheten tog en pause från sitt genererande av konstigheter och dumma infall…

Våldtäktspiller och bakhållsstudier

Vecka: 15 & 16
Brottstitel: Piller antas vara medhjälp till våldtäkt samt metastudiers förfogande över parallelluniversum
Sammanfattning:

Om pillren:

Vice chefsåklagare i Gävle, Michael Hammarstrand, såg det för gott att gå ut i svensk press och påpeka dennes syn på svensk sexuallagstiftning. Särskilt det stycke som likställer sex med en person under 15 år som våldtäkt, oavsett samtycke eller ej. Då man ser på sex med en ung person på detta sätt måste således utskrivning av p-piller till yngre individer klassas som medhjälp till våldtäkt.

Jag läser lagen. Den som främjar ett brott är medansvarig och den som delar ut preventivmedel till en underårig underlättar ju för gärningsmannen att fortsätta med övergreppen

Om homeopatistudien:

The Cochrane Collaboration är en organisation som studerar olika behandlingsformer och inverkan på hälsovården. Detta görs genom att studera olika tester och experiment och, genom metastudier och systematiska översikter, komma fram till en övergripande bild.

Nu senast har man uppmärksammats för att man kommit fram till att homeopatiska behandlingar lindrar symtom vid cancerbehandling:

The Cochrane Collaboration said, while there were few studies, it did appear that some effects of radiotherapy and chemotherapy could be alleviated.

It highlighted in particular calendula to prevent dermatitis, and what is known as Traummel S for mouth sores.

CJs kommentar:

Om pillren:

Nog för att Sverige alltid varit lite småmoralistiskt i sin syn på sex och samlevnad, men det här är verkligen skrämmande ignorant. Nog för att PK-maffian fick sin vilja fram med att sex med en person under 15 alltid räknas som våldtäkt (utom när det gäller en annan, ung person… naturligtvis?) men när frågeställningar börjar hopa sig hur man ska ställa sig till lagstiftningen slår man ut med armarna och avsäger sig allt ansvar.

Än så länge har det inte framkommit om det hela är på riktigt eller om vice chefsåklagare bara ville få till en debatt om en väldigt konstig lagstiftning. Är det på allvar är det fortfarande ett feltänk, eller tankebrott om man så vill, av stora mått. Anförskaffande av p-piller till unga flickor behöver inte vara sexualrelaterat, kanske vill man undvika kraftiga/långa perioder av blödningar eller helt enkelt minska risken för cancer.

Men till syvende och sist måste det banne mig vara ungdomar själva, med input från föräldrar, som får hitta sin väg i sin uppväxt, den sexuella biten inkluderad. Att ens fundera på att åtala sjukvårdspersonal som i detta fallet jobbar för att skydda unga tjejer från oönskade graviditeter är fullkomligt barockt och luktar unken sexualmoral lång väg.

En sak som förvånar mig är den fullkomligt blåögda inställningen i många av de kommentarer som getts till både ovanstående artikel och till dags- och kvällspressen. ”Men de får väl hålla på sig då” och ”då lär de väl sig att ta det lugnt då” är två synsätt som verkar vara oroväckande närvarande i denna debatt. Är det den inställningen som föräldrar lever med så förstår jag att det blir en påtaglig krock med verkligheten den dag de börjar få insikt i hur deras små änglar lever…

Om homeopatistudien:

Här på Tankebrott är vi inga direkta vänner av homeopatins följeslagare. Tillräckligt många studier har gjorts för att konstatera att folk köper sig lite tid med en ”läkare” och får med sig en flaska destillerat vatten hem. Vill man betala för läkartiden och ta resten med en klackspark, fine. Men det är ju inte så det fungerar, istället handlar det om att magin verkligen fungerar. Utspätt blir starkare!

Här om dagen såg jag så en artikel på BBC News hemsida där man förkunnade att en studie gjord av Cochrane Reviews hade dragit slutsatsen att homeopatiska behandlingsformer fungerar som avhjälpande vid cancerbehandling! Världssensation tänkte jag. Man kan alltså, via dubbelblindtest och hela de nio yarden, konstatera att vatten har minne? Njae, inte riktigt:

One of them, the trial of ”Traumeel S”, included just 30 patients, 15 on placebo and 15 on the homeopathic treatment. Which is not very many. Still, at least it actually was a trial of a homeopathic treatment. The other positive trial, the one on ”topical calendula”, wasn’t.

…

In other words, it contained plenty of chemicals from the plant, and would be better described as a herbal product, not a homeopathic one. Unlike in a homeopathic remedy, the herb wasn’t diluted in water several times until no molecules of the original product remained. It’s not homeopathy. The word ”homeopathy” doesn’t appear anywhere in the paper!

Efter en mailkonversation med Cochrane får ovanstående författare reda på att den omtalade krämen tagits fram i enlighet med homeopatiska regelverket. Men likväl så är det inte en särdeles utspädd kräm, att behandlingspreparat med verksamma ingredienser är verksamma är det ingen som betvivlar. Det är när man kommer in på det magiska vattenskakandet, och den påföljande potensökningen, som det blir rena godnatt-sagan av allt ihop.

Förvirrad? Ja, det är de flesta som har en någorlunda förståelse för hur det fungerar med vatten, utspädning och potenser. Vi kan bara konstatera att i homeopativärlden så är saker mer potenta ju mer man spär ut den verksamma ingrediensen.

Varför ges då en sådan rapport ut från en förhållandevis välrespekterad organisation? Tja, en iaktagelse är att flera av medförfattarna till artikeln ser ut att vara anhängare av homeopatrörelsen. Såsom Steve Novella uttryckte det i Skeptic’s Guide to the Universe: ofta är det de redan engagerade som tar dessa ämnen som ingen annan vill ta i med tång.

Slutligen ber jag att få citera professor Edzard Ernst som BBC News intervjuar i samma artikel:

Finally, this review found hardly any high quality studies in the first place. So overall, this new piece of evidence simply confirms plenty of previous research demonstrating the unproven nature of homeopathy

Anundis kommentar:

Om pillren:

Ungdomar har sex och de kommer att fortsätta ha sex oavsett vad en verklighetshandikappad åklagaröversittare till lagvrängare tycker om det. Att försöka råda bot på denna syndiga aktivitet genom att stoppa utskrivningen av p-piller får bara ett resultat; att fler unga flickor blir gravida.

Hammastrands logik haltar asvevärt i all sin Don Quixote-prakt, nämligen i det att han inbillar sig att p-piller på något sätt underlättar övergrepp, och vice versa. Om man antar att den som bestämt sig för att våldta någon först kontrollera huruvida det tilltänkta offret ägnar sig åt kontrollerad familjeplanering, då har man en tämligen förenklad och synnerligen naiv bild över hur och varför våldtäkter sker.

Menar man, som Hammarstrand troligen gör, att det blir våldtäkt när ungdomar ägnar sig lustfyllda strapatser, då kan man förstå resonemanget. Nu är dock fallet sådant att två (eller fler, hujedamig!) icke-byxmyndiga personer inte begår något brott när de idkar sexuellt umgänge med varandra. Brottet, om man så vill, begås först när den ena parten är över femton år medan den andra inte är det.

En maläten air av kristdemokratisk sexualmoral sänker sig över det hela, tillsammans med en förlegad kvinnosyn. En p-piller-knaprande flicksnärta är ett mer eller mindre legitimt offer, inte för att ”förövaren” (som kan vara dennes partner helt utan onda intentioner) bestämt sig, men på grund av att hon äter p-piller! Lösningen på detta är att göra det brottsligt att hjälpa unga damer med svår mensvärk, eller andra hormonella problem. För att inte tala om att förhindra oönskade graviditeter hos ungdomar som, oavsett vad en moralist som Hammarstrand anser, kommer do some monkey business trots godtyckliga 15-års åldergränser för det som deras pubertetsstinna kroppar ger uttryck för.

På tal om oönskade graviditeter; har Hammarstrand inte hört talas om kondom? Ska även försäljning av dessa hjälpmedel till ungdomar under 15 år betraktas som medhjälp till våldtäkt? Eller är det bara de syndiga slinkorna som ska lastas och straffas för ett eventuellt sexliv? Jag trodde vi lämnat den synen på kvinnlig sexualitet bakom oss.

Om homeopatistudien:

Homeopati; av latinets helt jävla knäppt. På svenska: inte vatten värt.

Den bakomliggande filosofin, den påstådda mekanismen och de medicinska anspråken är alla exempel på fullständigt absurda och världsfrånvända uppfattningar. Anhängarna drar sig inte för att slå på stora trumman och hävda sig blåa över detta humbugs förträfflighet, men lyckas aldrig åstadkomma några tillförlitliga och grundligt utförda kliniska studier som styrker deras förvetenskapliga fantasier. Vore det så att homeopati verkligen fungerar borde denna effekt inte vara särskilt svår att upptäcka, reproducera eller belägga.

När nu en så normalt sett tillförlitlig organisation begår en sådan blunder som att publicera en, om inte partisk studie, (medverkande anas ha ett personligt intresse i att påvisa effektiviteten), så åtminstone tveksamt utförd studie, då undrar man var det kritiska tänkandet befunnit sig. En rad frågetecken hopar sig kring studien och resultaten. För det första var inte preparatet särskilt utspätt, så den kvarvarande koncentrationen av substansen kan mycket väl ha haft en påverkan, men detta föranleder frågan: Är det då en homeopatisk dekokt? Kan man här åberoa ”vattnets minne”? Själva poängen med homeopati påstås vara att spä ut substansen så att den, i de flesta fall, inte finns i vattnet överhuvudtaget. Homeopater har försökt bortförklara detta med just vattnets minne, och andra lika obelagda ad hoc-ursäkter som t.ex. helande inneboende krafter som frigörs av de magiska skakningarna av mixturen.

Om preparatet i fråga verkligen visar sig ha en gynnsam effekt, vilket det mycket väl kan tänkas ha, kan man nog med fog drista sig till att effekten kan bero på att substansen inte är utspädd bortom rim och reson, vilket därmed underminerar en stor del av den homeopatiska essensen.

En viktig detalj i sammanhanget är att de studier som har visat på homeopatins effekt, (även de i den aktuella översikten), har kritiserats med avseende på metod och utformning, och som vanligt då det handlar om alternativa behandlingsformer såsom t.ex. akunpunktur och homeopati blir effekten allt mindre (och till slut obefintlig) i takt med att studierna blir bättre och mer korrekt utförda. Vad säger det oss? Jo, att haltande logik och bristande insikt i hur kliniska studier ska och bör utformas florerar bland anhängarna. Men att Cochrane förbiser dessa fundamentala konstigheter i anspråken gällande det aktuella fallet är värdigt utmärkelsen.

Veckans nästan Tankebrott:

• Den italienske jordbävnings-Nostradamus beskrevs tidigare i veckan här på bloggen, men är värd att påminna om…
  • … särskilt då DN ser det för gott att fortfarande beskriva teknikern som en ”seismolog”
• Amazons kanske-döljande av gay-litteratur och den påföljande hanteringen var minst sagt spännande. Notera att, utan direkt insyn i hanteringen, är det svårt att väga om det verkligen var ett fel eller om det var ett hack eller om det var Amazon som försökte sig på lite rensning i snuskdjungeln.
• Bönens makt är ju vida känd. Senaste skalpen är att bönerna riktade Navy SEALs bössor rätt och såg till att den tillfångatagne, amerikanska kaptenen kunde räddas. Oh, joy!

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Barnoffer på woo-altare

Nej, dumheterna tog inte slut förra veckan. Vi stiftar bekantskap med förra veckans mer eller mindre noga utvalda snedsteg…

Pediacidvilja

Vecka: 14
Brottstitel: Pediacidvilja för bevisning av tes
Sammanfattning: Amerikanska skådespelerskan Jenny McCarthy, känd för sitt totala engagemang mot vaccinationer, kommer ut med en ny bok om hur vaccinationer orsakar autism. I en intervju med tidningen Time framgår det att några sjukdomsfall är godtagbart då en poäng kan påvisas:

I do believe sadly it’s going to take some diseases coming back to realize that we need to change and develop vaccines that are safe. If the vaccine companies are not listening to us, it’s their f___ing fault that the diseases are coming back. They’re making a product that’s s___. If you give us a safe vaccine, we’ll use it. It shouldn’t be polio versus autism.

CJs kommentar:
Vad ska man säga? Nog för att Ipred är, more or less, per definition ett tankebrott värdigt namnet. Trots det så kan man inte konkurrera denna vecka med den magnitud som Jenny McCarthys skrämmande dumjävelbeteende ignorans tar.

Inte nog med att människan ena stunden skriker om att man injecerar gift i barnen för att i nästa stund uttrycka sin totala kärlek inför botoxinjektioner. Utöver detta så är hon ”beredd” att ta några fall av polio och mässlingen för att bevisa sin ståndpunkt. Vilken ståndpunkt, frågar sig vän av ordning, och på vilka grunder? Vår vän McCarthy har studerat intensivt vid Google U och funnit svaret på alla sina frågor. Ety det som står på nätet äro sant!

Men i ärlighetens namn; är det värt att bränna krut på en förblindad pseudokändis? Ja, tyvärr är det nog det. I en tid när ordet kändis per automatik innebär den så åtråvärda tiden i rampljuset, oavsett kvalifikation, så finns det skäl att ta sig en rejäl titt (och funderare) på hur media hanterar denna typen av påståenden. Även här i Sverige har vi vår beskärda del av kändisar som kommer ut och förklarar krig mot både det ena och det andra. Skit i vad skälet, eller kvalifikationerna, är. Personen är ju kändis!

Tyvärr tror jag inte att McCarthy eller hennes gelikar förstår hur ironiskt det är när artiklar om hennes rubriksätts med The New McCarthyism.

Anundis kommentar:
I Sverige har vi, tack och lov, varit skonade från de värsta hysteriska avgrundsdjupa idiotiska uttalanden kring vaccin och autism. I det stora landet i Väst har den ”debatten” (om man vill kalla ett gäng knäppskallars grundlösa gallskrik och jag är mamma-retorik kontra medicinsk vetenskap för debatt) varit mer eller mindre aktuell ett antal år nu.

Länge framhölls Thimerosal/Thiomersal som boven i dramat, och autistlägret menade att det var det som bar skulden för ökning av autismfall i USA. Intressant nog har medlet inte använts i vaccin på flera år, och samtidigt har diagnosen för autism ändrats så att den täcker in ett vidare spann av autismsymptom, vilket får som följd att fler barn diagnosticeras som autister. Detta tar litegrann udden av anklagelserna, men ändock har flera studier genomförts med syfte att se om någon koppling mellan vaccin och autism går att finna, och resultatet är tydligt:

We can now say, from multiple independent lines of evidence, that vaccines do not cause autism. For one thing, the autism “epidemic” probably does not represent a true increase in the disorder, but rather an artifact of expanding the diagnosis (now referred to as autism spectrum disorder, ASD) and increased surveillance

[…]

What we have are the makings of a solid scientific consensus. Multiple independent lines of evidence all point in the same direction: vaccines in general, and thimerosal in particular, do not cause autism, which rather likely has its roots in genetics. Furthermore, true autism rates are probably static and not rising.

Då kanske vän av ordning tycker att vaccinhatarna borde ändra sin ståndpunkt? Ändra, schmändra! Här ändras ingenting baserat på vetenskap! McCarthy och mammamilisen fortsätter sin kamp. De fortsätter propagera för att barnen inte ska vaccineras, på erkända sakliga program som Oprah och i andra mediaavlopp, helt utan grund för sina påståenden. ”I’m a mom and I know the vaccine caused the autism!”.

Det är galenskap så det räcker att inte vaccinera sitt eget barn, som ändå tack vare det så kallade Herd Immunity-begreppet är skyddad mot sjukdomar, men genom att aktivt propagera mot vaccin och göra sitt yttersta för att folk att avstå från vaccinering, det gränsar till vansinne. Mässling och polio var på god väg att utrotas, men på grund av vaccinskräck (tillsammans med konspirationsteorier av andra slag) har de blossat upp igen på sina håll.

Inte alla kändisar gör sitt yttersta för att sprida felaktigheter och potentiellt orsaka utbrott av sjukdomar. Amanda Peet överraskade lite när hon publicerade en video där hon delger oss sin syn på autistlägrets verklighetsfrämmande tillvaro. Även om man alltid ska ta kändisars uttalanden med en nypa salt är det uppfriskande med motvikter, om än minimala i jämförelse.

Det är alltid farligt när ideologier står mot vetenskap. Ideologier ändras sällan eller aldrig i ljuset av ny kunskap. Kunskapen idag talar sitt tydliga språk. Jenny McCarthy har inga som helst grunder för sin aktivism. Hon har bestämt sig. Mamma vet bäst.

Veckans nästan Tankebrott:

• Ingen skämtar om kungen i Thailand. Därför har man inrättat en tjallarsite för den som vill informera staten om missdårar i ens närhet.
• Militär sekretess har precedens över säkerhet för NASA
• Henrik Pontén vet allt att BB, Telia och de andra egentligen livnär sig på barnporr. Hur ska de annars tjäna pengar?
  • Och tydligen är Spotify bättre än TPB. Ge oss våra gratis nedladdningar, Spotifybonnar!
• Tyvärr ser det ut som om mysandet med konservativa, kristna krafter fortsätter under Obamas regering…

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Antivetenskapliga aktioner och overksamma böner

Sent omsider levereras nu utnämningen av förra veckans tankebrott, och även denna gång är det två händelser som gjort sig förtjänta av utmärkelsen.

Antivetenskapliga aktioner och overksamma böner

Vecka: 13
Brottstitel: Uppluckrande av undervisningsstandarder och i förläningen fördummande av skolungdom genom illa dold kreationistagenda, samt avdagatagande av avkomma med religiösa förtecken och orsaker.
Sammanfattning:

Om kreationisternas framgång i Texas:
Aldrig skall kreationisters kamp mot vetenskap, särskilt evolutionsteorin, upphöra. I fredags genomfördes en omröstning i skolstyrelsen i Texas som, trots att den inte medgav alla krav som ställdes, underlättar kreationisternas spridande av sin religiösa antivetenskapliga propaganda. De nya reviderade formuleringarna i skolstadgarna skapar ett sätt för intelligent design-anhängarna att låta sina pseudovetenskapliga idéer att sippra in i vetenskapliga sammanhang.

Om bönerna som inte hjälpte det döda barnet:
En 16 månader ung pojke sa inte ”amen” efter maten i den sekt hans mamma tillhörde i Baltimoreområdet, således förvägrades han mat och vatten tills han avled. Efter detta följde dagar av böner över kroppen, i väntan på hans återuppståndelse. Inget sådant mirakel skedde. Istället stoppades barnets kropp i en resväska med malkulor och gömdes sedan i ett skjul. Diskussioner förs kring målet att mordet utfördes av religiös övertygelse och inte utav vanföreställningar.

CJs kommentar:

Om kreationisternas framgång i Texas… För några år sedan hade tidningen Time en intressant artikel om utbildning, närmare bestämt den ”brain drain” (kompetensflykt, fritt översatt) av akademiker från Europa till USA som just då pågick.

Nåväl, beslutet i Texas kommer knappast påverka denna situation i vår närtid men USA står redan idag inför utbildningsproblem med minskad förståelse för vetenskap och minskat intresse för naturvetenskapliga ämnen i gemen bland skolelever. Och det är en del av dessa skolelever som ska läsa vidare och, så småningom, bli landets ledande forskare och lärare.

Att då komma från en utbildning som inte får, eller vågar, påpeka för en elev att dennes syn på vetenskap faktiskt inte är korrekt, gör helt enkelt att risken för en urholkning i utbildningsnivån är en realitet. Såsom en intervjuad lärare från artikeln länkad ovan säger:

”Telling a student that they can’t be penalized grade-wise because they subscribe to a specific opinion on science – that will be a big problem. It opens science up to being a relative thing.”

”And you can imagine a teacher thinking, ‘I’ll have a potential lawsuit from this student if I grade them down, so I’m not even going to touch on controversial topics like evolution, the age of the Earth, the formation of the solar system, etc.'”

Samtidigt finns det motkrafter i den här affären, som tur är. Många engagerar sig i det här fallet och det lär inte vara sista gången vi får höra något om detta, även på våra breddgrader. Personligen tycker jag att konflikten summeras bäst av en representant för vetenskapssidan i den här konflikten:

”When you have dentists and insurance salesmen and attorneys deciding what students should learn about science in a public school classroom, you’ve got a problem…”

Om bönerna som inte hjälpte det döda barnet… Vill ”vuxna” tro på en zombiegud, en upplyst fåraherde eller en uppsjö av gudar är det helt okej, så länge man inte prackar på denna tro på folk i ens närhet. När barn tvingas in i religiösa rörelser, framför allt de som utövar fysisk disciplinering, då har man passerat gränsen för all mänsklighet.

Vad som gör hela den här historien extra sorglig är det snedsteg som rättssamhället gör om man ger mord utförda under religiös övertygelse ett slags frikort inför ansvarsfrågan:

Silverman [anm: försvarsadvokaten] said he and prosecutors think Ramkissoon was brainwashed and should have been found not criminally responsible; prosecutors declined to comment. Although an inability to think critically can be a sign of brainwashing, experts said, the line between that and some religious beliefs can be difficult to discern.

”At times there can be an overlap between extreme religious conviction and delusion,” said Robert Jay Lifton, a cult expert and psychiatrist who lectures at Harvard Medical School. ”It’s a difficult area for psychiatry and the legal system.”

Ursäkta? Kan ni upprepa detta en gång till, för jag tyckte mig höra att man försökte likställa vissa former av religiös övertygelse med vanföreställningar. Men, tyvärr, är detta naturligtvis bara en juridisk fint som försvaret spelar ut för att hjälpa sin klient så mycket som möjligt.

De personer som vägrar att inse vad religiös övertygelse kan ställa till med behöver inte titta längre än till en resväska, innehållandes kroppen av en 16 månader gammal pojke som svalt eller törstade ihjäl för att han inte sa amen efter maten!

Anundis kommentar:

Om kreationisternas framgång i Texas… I årtionden har kampen om klassrummet pågått på andra sidan pölen. Efter Kitzmiller mot Dover-fallet för några år sedan, då Intelligent Design-anhängarna möttes av ett fatalt, men rättvist, domslut har deras strategi omformats. Nu ska istället ID och kreationism inte uttryckligen läras ut alla gånger. Istället vill man fokusera på ”svagheter” i de olika vetenskapliga områdena, för att därefter (får man nog förmoda) kunna erbjuda andra alternativa förklaringar, såsom… hm…  ”God did it!”.

Denna kontrovers mellan religiösa samfund och folk med en mer sansad syn på utbildning och vetenskap har fått till följd att skolor i USA faktiskt har övervägt att helt och hållet utelämna undervisning om evolutionsteorin och t.ex. Big Bang, för att inte stöta sig med (och riskera att bli stämda av) de som har en alternativ syn på verkligheten. En konsekvens av denna urlakning av vad utbildning och vetenskap innebär är att nästa generation styrande i USA kan komma att ha en mycket grund och felaktig syn på vetenskapliga frågor.

Vi har sett den förra administrationens ställningstagande mot vetenskapliga frågor, som antingen baseras på religiösa föreställningar eller på ren och skär okunskap, eller i vissa fall både och. Det kan tänkas vara oviktigt för oss svenskar, men det vore naivt att tro att det i många avseenden mäktigaste landet inte har någon påverkan på resten av världen, både vad gäller forskning och andra frågor.

Att det ändå pågår en aktiv kamp som medvetet vill förstöra skolans roll som lärosäte för sunda och korrekta vetenskapliga uppfattningar är skamligt. Man frågar sig, vad vill de uppnå? Ett land av vetenskapligt illiterata eftersläntare? Jag tror dock att inte alla av dessa som kämpar på lokal nivå för sin religiösa världsbild verkligen inser vad de gör, vilka effekter deras agerande får eller kan få.

Som tur har den nuvarande presidenten en väldigt klar syn på religionens roll i det offentliga, och även hur vetenskap ska och bör bedrivas. Förhoppningsvis kommer även detta sippra ner i leden, även om inte mycket talar för det, och leda till att skolor inte ska eller får ta hänsyn till elevers eventuella religiösa uppfattningar när det kommer till vetenskapliga områden. Det är nog, trots allt, bra för världen om så sker.

Om bönerna som inte hjälpte det döda barnet… ”Folk får väl tro vad de vill, det skadar väl ingen!” är något man ser och hör alltför ofta. När fall som dessa uppdagas får man istället höra att dessa inte ska betraktas som riktiga troende, att deras handlande inte skedde på grund av religionen. Det är svårt att se varför och hur dessa skulle ha en felaktig tolkning av sin religion, och att alla som inte håller med i sin tur har den rätta tolkningen.

”She wasn’t delusional, because she was following a religion,” Silverman said, describing the findings of the doctors’ psychiatric evaluation.

Försvaret försöker hävda att grymheterna i fallet berodde på vanföreställningar, och med all rätt påpekas det att skiljelinjen mellan religion och just sådana är oskarp. Det innebär inte att det inte går att skilja dem åt överhuvudtaget, eftersom ingen klar linje går att dra. Däremot kan man med all rätt undra varför en mer modest föreställning om en gudagestalt inte är en villfarelse. Detta ska inte betraktas som en förolämpning av de mer tillbakalutade troende som läser detta, bara som en uppmaning till att själv försöka dra en skiljelinje, och se vilka kriterier man anger för att en trosuppfattning ska gränsa till (eller vara en) villfarelse. Ett tankeexperiment som väcker många frågor och ger upphov till intressanta diskussionsunderlag.

Vidare kan man fråga sig om försvarsadvokat Silverman menar att om man är anhängare av en religion därmed per automatik inte kan vara desillusionerad, men även i det fallet blir varken det ena eller det andra godtagbart eftersom dådet var religiöst betingat.

I det aktuella fallet är det alltså utom allt tvivel att religionen bär skuld. Det var tack vare, på grund av och trots den som ett barn bragdes om livet. Det var dess föreställning om vad som är rätt och fel att göra (att säga amen är tydligen det som väntas) och dess uppfattning om att Gud kunde återuppliva barnet som orsakade hela situationen. Det går, och kommer säkert att hävdas att om det inte varit för religionen så hade det kunnat vara en annan sorts sekt eller hjärntvätt som orsakade tragedin. Det medhålles att så må vara, men två fel gör inte ett rätt. En religiös föreställning blir inte ursäktad eller mindre framträdande bara för att det hade kunnat vara andra orsaker som låg bakom.

Veckans nästan-Tankebrott:

• Plan i nöd, piloten börjar be istället för att försöka lösa problemet
  • Skribent på Tankebrott kontrollerar inte alla källor innan han skriver. Efter att ha läst igenom haverirapporten (pdf-varning, tack till Jimmy) inser man att media, som vanligt, har hausat upp detta bortom alla proportioner. Nu kan man istället undra vad domstolen förlitar sig på då man dömer pilot samt co-pilot till 10 års fängelse.
• Att publicera länkar likställs med barnporr i Tyskland. Detta fenomen blev Wikileaks varse.
• Det är inte lätt att vara >40, då kan man inte skilja på en bluffannons och en torrentsajt. Liza Marklund slirar betänkligt med ”sanningen” igen.
• SvD gör ett inhopp värdigt Åsa Mobergs klavertramp; börsanalys… via astrologi… i kvinnodelen av tidningen.
• Anekdoter som bevis är ju den högsta formen av bevis, således är LCHF jättemegabra, oavsett tidsperspektiv.

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Censur & Religiös krigföring

Veckans Tankebrott fortsätter med vecka 12 och undersöker vad världen fann för gott att kasta över oss, likt en nedkräkt uteliggarfilt. Och återigen blir det en tvådelad historia.

Censur och Religiös Krigföring

Vecka: 12
Brottstitel: Kausualitetssanning vid kontrollerande av informationsflöde samt religiöst invokerande vid krigshandling.
Sammanfattning:Veckans Tankebrott är ett tvådelat åtal; dels censur och dels religiös krigföring

Censur… I Australien har diskussionens vågor gått höga efter det att Labour-partiet la fram ett förslag under 2008 om en total filtrering av kontinentens Internetkoppling mot omvärlden. Tanken var att sätta stopp för PEDOFILER! och spelsajter och lite porr… och lite annat smått och gott. Då man inte har tillräckligt med röster för att lyckas med detta har man lagt detta på is. Däremot upprätthåller man en svartlistning av ett antal sajter som ska hindra australiensare att besöka dessa. I veckan dök ett dokument upp på Wikileaks som sägs vara denna svartlistningslista, en lista som visade sig innehålla så mycket mer än barnporrsrelaterade saker.

Religiös krigföring… På fredagen publicerade tidningen Haaretz en artikel som gjorde gällande att den krigföring som Israeliska krigsmakten ägnade sig i Gaza under årsskiftet hade innehållit en stark, religiös prägel.

he rabbinate brought in a lot of booklets and articles, and … their message was very clear: We are the Jewish people, we came to this land by a miracle, God brought us back to this land and now we need to fight to expel the gentiles who are interfering with our conquest of this holy land. This was the main message, and the whole sense many soldiers had in this operation was of a religious war.

CJs kommentar:

… Om Australiensisk censur. Varje gång jag för diskussioner med censurförespråkare så dyker alltid, alltid, alltid argumentet ”har du rent mjöl i påsen…” upp. ”Om du inte surfar på barnporr har du inget att vara rädd för!”. För det är ju därför som man upprättar dessa svartlistningar, sätta stopp för pedofiler och utnyttjandet av barn, inget mer. Allt annat är försvarande av övergrepp på barn…

Men liksom med den svenska ”barnporrfiltreringen” så visar det sig att, om nu listan är korrekt (se nedan), det är a) noll insyn i arbetet med listan och b) godtyckligheten vid adderande av sajter till listan är stor.

Varför jag flaggar för korrektheten för listan är för att den är hemlig och således ej öppen för ett jämförande. Naturligtvis har berörd myndighet (ACMA) gått ut och förnekat listans korrekthet. Detta för att misstänkliggör den läckta listan och, till viss grad, misstänkliggör de som läcker då det anses vara en brottslig handling. Men, frågar sig vän av ordning, varför ska man då eftersöka den som läckt listan till en början? Om listan är fejkad är det ingen skada skedd…

Med tanke på statens respons kan man anta att listan är korrekt. Detta då det visar sig att bland annat en tandläkares hemsida, ett spelföretag och en kennel verkligen är blockerade. Orsaken till blockeringen ingår i hemlighetsmakeriet, således kan man inte få reda på varför ens egen sajt lags till.

Och det är här som Australien nu befinner sig. Med en svartlistning som är ytterst godtycklig, och där domänägare kan bötfällas $11 000 om dagen för misshagliga länkar börjar det hela mer och mer likna ett Kafkasamhälle alla olagligheter är över huvud taget förbjudna att diskutera. Och vad som är potentiellt skadligt för befolkningen styrs av sittande tjänstemän som befinner sig utanför all form av övervakning och kontroll. För övrigt, här återfinns dokumentet på Wikileaks.

Och för den som trodde att det svenska ”barnporrfiltret” var mycket bättre kan läsa Oscar Swartzs (Polisens hämnd, Preteen boy rape, Barnporr hittat på Googles servrar) och Blogge Bloggelitos genomgång av filtrets effektivitet. Med det resultat som de kommer fram till kanske man får lite perspektiv på vad för struntprat ECPAT slänger sig med i debatten.

… Om religiöst krig. Oavsett hur man ställer sig till konflikten i mellanöstern går det inte att förneka den religiösa framtoning som ligger bakom, i stort sett, varje skärmytsling. I detta har den Israeliska försvarsmakten faktiskt varit förhållandevis sekulariserad i sin roll som deltagare i konflikten. Dock verkar detta ej vara riktigt fallet längre.

In the past decade or two, religious nationalists, including many from the settler movement in the West Bank, have moved into more and more positions of military responsibility. (In Israeli society, they are a growing force, distinct from, and more modern than, the black-garbed ultra-Orthodox, who are excused from military service.)

I denna framväxt av en allt mer religiöst motiverad militär kom Hamas framväxt bland palestinierna som en obehaglig synergieffekt. Helt plötsligt kunde båda sidor använda sig av religiöst färgat språk när det gällde att motivera sina anhängare. Kunde en händelse, en folkgrupp eller en plats härledas till religiös dokumentation fanns således också ett skäl till att agera mot dessa.

Avslöjandet att rabbiner ”eggat på” soldaterna kanske inte kommer som en stor överraskning för något av lägren, dock är det en obehaglig påminnelse om religionens mörkare sidor och vad den kan få personer att göra.

Anundis kommentar:

… Om Australiensisk censur.

Internet är en värld utan gränser, såväl territoriella som bildliga. Där finns allt från det värsta till det bästa; något för alla, helt enkelt. Det är förståeligt att myndigheter och andra institutioner vill och (och i vissa fall även) bör reglera innehållet, men när censuren/kontrollen blir moralinriktad och utan klara skiljelinjer eller definitioner, och har inslag av stor godtycklighet, som i det här fallet, då hamnar man snabbt i Orwellska domäner.

Att försöka filtrera barnporr må vara ett ädelt mål, men det medför stora svårigheter. För det första, hur ska det definieras? Vi vet alla vad vi själva skulle betrakta som barnporr, men för ett automatiserat system är distinktionen mellan dokumentation av regelrätta övergrepp och harmlösa bilder på barn inte på långa vägar någon självklarhet.

När en stat eller myndighet väl  har möjlighet att filtrera ”icke-önskvärt” material är det inte svårt att föreställa sig att makthavare gärna utvidgar listan över sidor som de anser är subversiva, ”omoraliska” eller på andra sätt oönskade. När detta sker och allmänheten står utan insyn och möjlighet att påverka lever man i en polisstat som mången av de forna diktatoterna bara kunde drömma om. Kontroll över information, kontroll över det folk läser. När listor som denna upprättas, hur och på vilka grunder hamnar sidor på den? Ska det vara upp till en kommitté att bestämma detta? Ska det vara folkomröstningar? Eller ska säkerhetstjänsten bestämma det?

I det aktuella fallet har till synes oskyldiga sidor inkluderats i listan, men någon orsak till detta verkar inte vara känd för utomstående. Man kan spekulera i orsakerna, men en gissning är lika god som en annan. Klart är dock att bara det faktum att sidor med annat innehåll än det tänkta nu fanns med på listan borde få alla varningssignaler att ljuda. Vad är syftet med spärrlistan, egentligen? Vem är det som ska skyddas från vad? Och varför?

… Om religiöst krig.

Det kan inte komma som en överraskning att konflikterna i Mellanöstern har religiösa inslag, även om det gäller så uttalade som i det aktuella fallet. Att konflikten inte hade varit så infekterad och svårlöst om inte just religiösa grunder hade gjort all form av samexistens omöjlig bör inte heller vara otänkbart. Även om den israeliska armén har undvikit heligt krig-retoriken (i alla fall utan att det sipprat ut till utomstående) bottnar en stor del av konflikten i att två skilda religioner gör direkta anspråk på landområdet.

När religiösa föreställningar används som motiv och ursäkt för krigföring hamnar överenskommelser alltid i skymundan. Dogmer och gudadekret står över rationalitet och diplomati. Skiljelinjen mellan de rättrogna och de otrogna blir skarp och tydlig, den andra sidans religiösa världsbild kolliderar med den egna och att försöka förena de två leder till att man måste försöka bortse från religionerna och istället låta sekulära idéer råda.

Palestinakonflikten är inte, och har aldrig varit utan, många orsaker men om religionen får ännu mer framträdande roll som drivande faktor blir chansen för en lösning inte större. Teokrater på båda sidor av konflikten häller bensin på elden genom att hävda den egna sidans rättmätiga ägande av landområdena, och nu när båda parter har tydliga jihadhetsare blir problemet knappast lättare att lösa, eftersom ingen av den ena alla den andra sidans krigshetsare kommer att acceptera ”de otrognas” existens, än mindre övertagande av landområden. Religiösa föreställningar komplicerar alla intressekonflikter, och med dem som direkta och motiverande krafter finns få eller inga kompromisslösningar som kan accepteras av båda parter.

Veckans nästan-Tankebrott:

• Påven gillar inte kondomer, faktum är att de tydligen kan göra saker värre.
  • … och Vatikanens påföljande jonglerande med pressreleaser var kanske inte heller så genomtänkt.
• Att fuska med större delen av sin forskning verkar inte vara alltför allvarligt på FH.
• Bara för att du köpt en pryl ska du inte tro att du får göra vad du vill med den. Amazon gillar inte att folk är inne och meckar med sin Kindle.

Read Full Post »

Veckans Tankebrott: Virtuell moralpanik

Veckans Tankebrott fortsätter med vecka 11 och de dumheter vi fann däri.

Datorspelens påverkan

Vecka: 11
Brottstitel: Sammankopplande av datoraktiviteter med massivt våldsutbrott
Sammanfattning: Återigen är det en skolskjutning och återigen är det någon som använder händelsen för att föra fram sin ideologi. I detta fallet är det en debattartikel som försöker koppla samman datorspel med skolskjutningar:

Nej, det som utmärker Tim Kretschmer och alla de andra gärningsmännen är deras intresse för våld och deras fascination för så kallade ”killer-spel” och film med ultravåld.

Unga killar spelar datorspel vilket leder dem till att mörda, helt enkelt.

CJs kommentar:
När en liknande incident skedde i Finland i höstas var det DN:s Lars Weirup som försökte göra den smaklösa kopplingen mellan FRA-lagen och möjligheterna att stoppa skolskjutningar. I det här fallet är det en socialantropolog som försöker spela på oroliga och ignoranta föräldrars fasor inför ungdomarnas aktiviteter.

De scener som utspelat sig i de här skolorna är vardagsmat både i film och i många av dessa spel, (Counter strike, Doom, Grand Theft Auto) där tortyr, våldtäkter och grymma avrättningar premieras.

…

Men framförallt, borde vi inte fråga oss själva vad det är för ett slags samhälle vi håller på att skapa? Ett samhälle där allt fler barn och ungdomar isolerar sig framför sina datorer med spel och filmer som lär ut och glorifierar våld. Om inte i form av skolmassakrar så ger detta kanske utslag i den färska statistik som visar hur lavinartat den grova misshandeln har ökat.

Skälet till att detta blir Veckans Tankebrott är egentligen inte artikeln i sig utan att den är toppen på isberget i en moralpanisk, löst sammanhållen, subkultur där man under årens lopp ersätter vad som ligger bakom oönskade beteenden hos ungdomar (sexdebut, våld, språk), oavsett om det är serietidningar, hårdrock eller skräckfilmer.

Organisationer som Fair Play försöker framställa sitt engagemang i debatten som ett objektivt sådan (Hur påverkar datorspel våra barn?) men där en tydlig negativ inställning genomsyrar arbetet:

Spelandets baksidor förblev därför den berörda, enskilda familjens angelägenhet. Projektet Fair Play startades för att göra den till samhällets

Den ovan nämnda artikeln på Newsmill åberopar ett antal undersökningar som stöd för tesen kring våld och datorspel, främst då C.A Andersons studier. Vad som kan vara värt att notera här att artikelförfattaren inte nämner Folkhälsoinstitutets metaanalys om spelande, Hälsoeffekter av tv- och datorspelande (2005). Kanske kan det bero på det resultat man kommer fram till:

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att datorspelande ger positiva effekter på reaktionstid och spatiala förmågor (rumsuppfattning samt förmåga att tankemässigt hantera former och mönster). De spatiala förmågorna används i problemlösning och är viktiga delar av vår intelligens. Det vetenskapliga stödet för negativa effekter som aggressivitet och övervikt är svagt/oklart.

Mycket snack och lite hockey kanske, men likväl tycker jag det är viktigt att försöka belysa den mark på vilken dessa åsikter vilar. Om man undanröjer, eller minimerar, våldsexponeringen så skulle man bli av med allt faktiskt våld och dess konsekvenser är kanske en vacker tanke, men ack så naiv.

Psykisk obalans, utsatthet, trasig bakgrund och ett frånvarande vuxensamhälle, det är de parametrar som borde minimeras om vi ska slippa liknande våldsutbrott i framtiden. Allt annat är att blanda samman orsak och verkan…

Anundis kommentar:

Så fort en tragisk olycka eller ett hemskt vansinnesdåd som detta sker kommer moralpaniken; syndabockar ska utses, och är det inte dataspelens fel så är det evolutionsteorins fel, eller kanske skräckfilmernas påverkan som orsakat det. Det ligger nära till hands att välja det som ungdomar sysslar med, något som den äldre generationen sällan förstår sig på riktigt. Det har våldsamma inslag, det är relativt nytt, och det ”kan väl inte vara bra att de sitter där vid sina datorer hela dagarna?”.

Det behöver inte nämnas att det saknas tydliga belägg för ett orsakssamband mellan våldsamma datorspel och dito beteende i verkliga livet. Visserligen kan en enskild individ påverkas negativt att diverse spel, men det gäller för allt. Alla har inte de mentala spärrarna och verklighetsförankringen för att hantera intrycken. Somliga har dessutom rätt så bestämda åsikter om vilka mer eller mindre frihetskränkande eller rentav våldsamma handlingar som får göras i t.ex. religionens namn, men moralpanikens fanbärare skriver inga debattartiklar om att barn ägnar sig åt religion.

Vi har sett det förr, genom åren har ungdomars tidsfördriv klandrats för det dåliga i samhället. När ska man inse att de socioekonomiska problemen, utanförskap och kanske bristande förebilder med all sannolikhet har mycket större skuld till händelser som den i Tyskland nu senast än vad dataspel har. Det må ha varit som det var med den unge mannens problem, men om det är så enkelt att det är spel som Counter Strike som är syndabocken, då borde väl dessa dåd vara, inte turligt nog relativt sällsynta, men istället vardagsmat med tanke på antalet aktiva spelare.

Det är att göra det lite för enkelt för sig om man beskyller datorspelen för många av hemskheterna vi ser i samhället. Antingen blundar man för de övergripande problemen som finns, eller så övertolkar man spelens kraft och påverkan på gemene man.

Veckans nästan-Tankebrott:

• 118 100 anlitar spåkärring. Tydligen var snacket om skepticism och rationalitet rent båg. Eller så kan man, lite cyniskt, tänka sig att företaget hellre smörar för de som tror på spådom än kristna.
• Vetenskapsförståelsen låg bland amerikaner

Read Full Post »