Med anledning av CJ:s utmärkta exempel på auktorietsargumentet finner Tankebrottarna det för gott att ha en liten genomgång av vanliga logiska fallgropar, eller logiska felslut som de också kallas, något man ofta stöter på i debatter och retoriska sammanhang av olika slag.
Vi mjukstartar med fem av de vanligaste och tar upp fler i kommande artiklar. Allt för att vässa era skeptiska verktyg och hålla dem i brukbart skick när ni tar er an allsköns argument, dels för att lättare kunna upptäcka dem, men också för att undvika att använda dem själva (vilket inte alls är enkelt, även om man själv känner till dem väl).
Without further ado, here goes;
1. Argument from authority
CJ har som sagt redan berört detta argumentationsfel i en tidigare artikel, men det tål att upprepas, eftersom det är mycket vanligt och används i många debatter och diskussioner, av såväl lekmän som mer erfarna och högburna forskare eller debattörer. Auktoritetsargumentet innebär alltså att man hänvisar till en auktoritet eller högt uppsatt person, med avsikten att visa att dennes ställning eller status allena skulle vara en garant för argumentets giltighet. Så är givetvis inte fallet. Även forskare, experter och andra auktoriteter kan ha fel. För att undvika denna fallgrop bör man istället fokusera på vad denne auktoritetsfigur säger. Eller, det är inte vem som säger något som betyder något, det är vad denne säger, och varför denne har skäl att ha den uppfattningen som är relevant.
2. Ad Hominem
Närbesläktat med auktoritetsargumentet är personangrepp, eller ”ad hominen” som det heter på latin. Denna variant är en sorts motsats till auktoritetsvarianten. Det går ut på att man fokuserar på en egenskap eller ett karaktärsdrag hos personen som framför ett argument, men att man med det som grund istället avfärdar dennes argument. Exempel: ”Anundi är ju från Norrland, och vi vet väl alla att norrlänningar är lite sär, så det han säger kan inte tas på allvar”.
3. Falsk dikotomi, eller falskt dilemma
Denna variant är i ytterst vanlig då man diskuterar med kreationister/ID-anhängare eller andra religiösa förespråkare. Kontentan av detta logiska felslut är följande: ”Ditt alternativ är fel, därför är mitt alternativ rätt!”. Det man förutsätter här är att det bara finns två tänkbara alternativ. Det kan finnas flera andra alternativ, och inget av de föreslagna två behöver vara det rätta. Liknande är felet att om en teori eller ståndpunkt är fel, så är någon eller några andra automatiskt korrekta. Felet där ligger i att ett arguments giltighet i regel inte bestäms av ett motarguments felaktighet.
4. Post hoc, ergo propter hoc
En personlig favorit, kanske mest för att den har en så härlig klang på latin. Det betyder ”efter det, därför på grund av det”. Väldigt vanligt bland kvacksalvare och förespråkare av vissa varianter av så kallad alternativmedicin. Det här är nog kanske den mest grundläggande fallgropen vi människor svänger oss med, av den enkla anledningen att vi mycket lätt vill upptäcka mönster och tolka in aktiva agenter i skeenden. Betydelsen av detta felslut är i korthet att bara för att något sker efter något annat, följer det inte nödvändigtvis att det föregående orsakade det efterföljande. Exempel: ”Jag åt middag när jag var sjuk. Dagen efter blev jag frisk, så maten botade alltså min kikhosta.”
5. The straw man
På svenska den så kallade ”halmgubben”. Det går ut på att man tillskriver motparten en åsikt eller ståndpunkt som denne inte framför, och attackerar denna ofta överdrivna, totalt felaktiga eller på annat sätt irrelevanta åsikt. Inte sällan är halmgubben i fråga ett (påhittat) argument som är enklare att bemöta än den egentliga ståndpunkten. Exempel: ”Piratpartianhängare vill inte att artister ska få betalt för sina verk!”.
Fortsättning följer i denna modesta retorik- och logikskola, om man så vill. So, stay tuned, children!
Skulle gärna se en kommentar kring Liza Marklunds senaste försvarskrönika i Expressen utifrån det här blogginlägget.
http://www.expressen.se/kronikorer/lizamarklund/1.1436034/liza-marklund-drevets-verkliga-forlorare
[…] försökte lära er något om era antiteser? Men det är väl förstås bekvämt att bygga sådana halmgubbar och bränna dem […]
[…] För den som läser denna blogg lite sporadiskt kanske denne minns att vi tagit upp denna typ av fel under den utmärkta artikeln Logiska felslut och argumentationsfel. Läs och begrunda. […]
[…] värderingar som den inte har, baserade på sina egna missuppfattningar/tolkningar av den, i sann straw-man-taktik. I den darwinistiska teorin, fungerar döden som en motor för evolutionära framsteg. […]
[…] även in Andreas Anundis blogg Tankebrott, som behandlar detta mer […]
[…] del 1 – Inledning & verktyg Efter hitintills tre delar av retorikskolan (I, II, III) som verkar fallit våra läsare på läppen tänkte vi att det kunde vara idé att ta […]
[…] – här. Post hoc, ergo propter hoc, det sluttande planet, Ad hominem, auktoritetsargumentet… på denna bloggen – Tankebrott – kan man läsa om felslut, tankebrott och dumt argumenterande bland annat. briljant […]
[…] äro outgrundliga. Upplever vi alternativ två, ja då är det givetvis bönernas förtjänst och post hoc-felslutet är ett […]
Non sequitur t.o.m. i domslut ”inte bevisat att det inte” när bevis måste vara sanning. Man kan editera som man bäst ansvarar här jag har:
falsk slutledning, är en slutsats som inte följer logiskt på premisserna. En del typer av felslut kan ibland användas som retoriska grepp.
Exempel på felslut [redigera]
* Slut man (fortfarande) ändrar.
* Cirkelargument – Argument där man utgår från det som skall bevisas.
* Ekvivokation – Att använda ett ord med flera betydelser i samma argument som om de vore samma. Exempel: ”Livet är en strid. Striden är en kamp. Kampen är en häst. Hästen är en dragare. Dragaren är ett stadsbud. Stadsbudet är en knöl. Knölen är en potatis. Alltså är livet en potatis.”
* Post hoc ergo propter hoc (sv. ”Efter händelsen, därför på grund av händelsen”) – när man antar att bara för att något sker före, eller i samband med, något annat finns ett orsaksamband. Exempel: ”Tuppen gal alltid före soluppgången. Därför beror soluppgången på att tuppen gal.”
* Argumentum ad hominem – Personangrepp. Att diskutera den andres person istället för att diskutera sakfrågan. Exempel: ”Du har fel för att du har så ful slips.”
Hej Niklas.
Jo, du har helt rätt. Jag tar också upp några av de där i artikeln ovan.
Näe! Vet ni vad? SÅNA DÄR fel gör ju inte jag i alla fall. ;o)
Nu kommer jag bergis att göra klavertramp, skrockfull som jag är. *Peppar peppar ta i trä*.
Däremot får jag kramper och konvulstioner i hela min lekamen när jag hör folk argumentera fel. Usch och fy!
Senast i går ,på aktuellt i tv, körde Reinfelt ut ” tjat-kortet ”om att *De som inte jobbar ska väl inte ha en massa betalt och höjda bidrag?? Det är ju dem ni vurmar för S och MP+v, medans VI ,i regeringen, tänker på dem som jobbar och gör rätt för sig*
Nåt sånt menade han i alla fall även om han inte sa så ordagrannt.
Undrar om folk är så blåsta som han tycks tro?
Blir så förundrad över att man kan tänka så där tokigt som i de exempel som gavs här i inlägget ovan.
Har dom kanske inte haft några att bolla sina tanker och ideer emot som kunnat ”smiska dem på fingrarna” när det blir galet?
Tycker lite synd om de notoriska argumentationsfelgörarna, men de behöver absolut tänka till och det ordentligt och kanske jag med hehe. Är väl inte bättre än nån an. Har en massa andra fel för mig, säkert.
I modern tid tror jag det blir viktigare och viktigare att det blir rätt när man kommunicerar så att inte en stor del av befolkningen blir lurade p.g.a allt skvaller och alla påståenden som är ogrundade.
Då blir dom lättlurade i kristider och kan ta totalt fel när man måste fatta beslut snabbt. Kan vara livsviktigt.
Tycker svininfluensadebatten är ett talande exempel på hur fel det skulle kunnat bli.
[…] när man argumenterar med någon för att själv inte trampa fel, så gå till tankebrotts skola del 1, del 2, del 3 och del […]
[…] Att låsa sig fast vid att just den tolkningen av en upplevelse är den rätta är att missa hur enkelt vi människor både inbillar oss saker och drar förhastade slutsatser, för att inte tala om felaktiga slutsatser. Olika felslut, till exempel orsak-verkan-misstolkningar eller att blanda ihop korrelation med kausalitet, visar oss också hur enkelt vi hamnar i tankefällor. (Läs mer om felslut här). […]